von der Leyen höll tal till unionen om Europas kamp – möttes av protester

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen levererade sitt årliga State of the Union-tal i Strasbourg, med fokus på säkerhet, handel, migration och Europas framtida roll i världen. Talet innehöll både hårda ord mot Ryssland och Israel samt löften om nya initiativ, men möttes också av skarp kritik från flera håll – och protester i kammaren. von der Leyen kämpar i uppförsbacke med sjunkande popularitet, kritik för auktoritärt sätt och misstroendevotum efter korruptionsanklagelser.

Von der Leyen inledde med att beskriva Europa som en kontinent i kamp: för frihet, demokrati och självbestämmande. Hon talade om en värld där stormakter är fientliga mot Europa och ”brutalt beväpnade”

LÄS ÄVEN: von der Leyen kritiseras för auktoritärt ledarskap

Hon fördömde den ryska drönarattacken mot Polen nyligen och utlovade ett nytt sanktionspaket mot Moskva. EU ska dessutom fasa ut ryska fossila bränslen helt till 2027. Men kritiker påpekade att detta har mött starkt motstånd från medlemsländer som Ungern och Slovakien.

Israel, Gaza och röda protestkläder

Ett av de mest kontroversiella inslagen var von der Leyens utspel om Gaza, där hon beskrev situationen som en ”avsiktligt skapad svält” och föreslog att EU delvis skulle frysa sitt associationsavtal med Israel. Hon sade att svält ”aldrig får vara ett vapen i krig”.

I parlamentet valde parlamentsledamöter från vänstern, socialisterna och de gröna att använda lokalen för en protestaktion mot Israel, och indirekt för Hamas, genom att bära röda kläder för att symbolisera ”blodet i Gaza”. Samtidigt har påståendet om svält som en medveten IDF-strategi tillbakavisats.

LÄS ÄVEN: Ursula von der Leyen misstänks för korruption med vaccinhandel

Tvärtom skickar Israel kontinuerligt in förnödenheter till Gaza på ett sätt som är unikt i en krigssituation att man gör gentemot en militär fiende. Själva svältdefinitionen har ifrågasatts eftersom andra mått än vedertagna har använts. Kritiker menade att sanktioner mot Israel i praktiken gynnar Hamas.

Migration och människosmuggling – en hårdare linje

På migrationsområdet markerade von der Leyen tydligt: EU ska bryta människosmugglarnas affärsmodell, återbörda fler som fått avslag och stärka yttre gränser.

Här fick hon applåder, och förslaget sågs som en av talets mer populära punkter, särskilt bland konservativa krafter.

Försvar och säkerhet – ett paradigmskifte?

von der Leyen presenterade planer på att bygga upp en ”drönarmur” i öst, investera i rymdbaserad övervakning och skapa en europeisk försvarstermin. Hon talade om gemensamma försvarsprojekt och pekade mot en framtid med ett mer integrerat EU-försvar.

LÄS ÄVEN: Orbán om von der Leyen: “Hon tjänar inte medlemsstaterna – hon tjänar en agenda”

Kritiker menade att detta vore ett paradigmskifte som flyttar den militära makten från medlemsstaterna till Bryssel.

Handel och industri – nationalistiska tongångar

Talet innehöll också starka nationalistiska inslag: en ”Buy European Food”-kampanj, krav på att elbilar och batterier till dessa ska tillverkas i Europa och ett nytt initiativ för ”små, prisvärda europeiska elbilar”.

Men här ekade Northvolts haveri i bakgrunden – en påminnelse om svårigheten att skapa hållbara europeiska batterikedjor. Även von der Leyens positiva bild av förnybar energi motsades av det faktiska ekonomiska utfallet hittills med genomgående stora förluster och svårigheter att integrerar i energiförsörjningen med bibehållen stabilitet.

EU–USA-handeln – ”en förödmjukelse”

En stor del av debatten efteråt handlade om det nya handelsavtalet med USA. Avtalet framställdes bland annat som att EU köper amerikansk energi för astronomiska summor, samtidigt som europeiska exportörer får betala 15 procent i tull. En majoritet av européerna kallar enligt opinionsmätningar avtalet en ”förödmjukelse”, och både vänster och höger i parlamentet angrep von der Leyens försvar av uppgörelsen.

LÄS ÄVEN: EU-pampen om kritiserade handelsavtalet med USA: Viktigt att inte göra Ryssland och Kina glada

Partigruppen Patriots for Europe med fransmannen Jordan Bardella i spetsen gick hårdast fram, och anklagade henne för att ”föra Europas folk mot undergång” och för att gynna tyska intressen på franska bönders bekostnad.

Demokrati, yttrandefrihet och WHO

von der Leyen varnade också för ”desinformation” och meddelade att ett nytt europeiskt centrum ska inrättas för att bekämpa manipulation på nätet, något som Samnytt tidigare rapporterat om. Kritiker ser det som ett hot mot yttrandefriheten, där Bryssel godtyckligt kan stämpla misshagliga åsikter som ”desinformation”.

LÄS ÄVEN: von der Leyens löfte: Begränsa yttrandefriheten med “demokratisköld”

Hon backade däremot något från tidigare planer på att ge Världshälsoorganisationen (WHO) större makt i globala hälsofrågor – en reträtt efter stark kritik.

JUST IN – Ursula von der Leyen: "we are on the brink, if not even at the start, of another global health crisis," EU announces a new global health resilience initiative to combat "disinformation." pic.twitter.com/gTJpsAax1M

— Disclose.tv (@disclosetv) September 10, 2025

En social kris och EU:s framtid

Bland de mer inrikespolitiska delarna talade von der Leyen om stigande bostadspriser och presenterade en ny europeisk bostadsplan. Hon lovade även satsningar på brandbekämpning, jordbruk och digitalisering.

Avslutningsvis manade hon till enighet och avslutade med orden: ”Länge leve Europa.”

SE VIDEO: Här sågas von der Leyen av polsk EU-parlamentariker

Kritik från konservativt håll

Från ett konservativt perspektiv uppfattades talet som en signal om ytterligare steg mot överstatlighet, med större EU-makt över försvar, migration och yttrandefrihet. Kritiker pekar på:

• att sanktionerna mot Israel riskerar att försvaga västs position i Mellanöstern,
• att EU:s gröna energipolitik driver upp kostnaderna för hushåll och industri,
• att överstatliga klimatmål underminerar medlemsstaternas konkurrenskraft,
• att handelsavtalet med USA ensidigt gynnar amerikanerna,
• att EU-institutionerna använder ”rättsstatsprincipen” som verktyg för att politiskt straffa länder som Ungern.

Många ser talet som ännu ett steg bort från ett Europa av fria, suveräna nationer – och mot en mer centraliserad federation under Bryssels kontroll.

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers var en av politikerna som kritiserade von der Leyen på onsdagen.

Avgå Ursula

6 av 10 européer vill att Ursula von der Leyen avgår.

Min replik till hennes State of the Union-tal idag ? pic.twitter.com/7ub82Kgnlw

— Charlie Weimers MEP ?? (@weimers) September 10, 2025

LÄS ÄVEN: EU tvingas backa: von der Leyens piloter landade INTE med hjälp av papperskartor

Se hela Ursula von der Leyens State of the union-tal nedan