Var tredje hushåll under stark ekonomisk press

Hushållens ekonomiska marginaler fortsätter att krympa och så många som var tredje har nu en ekonomi som precis går ihop – eller går minus – varje månad. En betydande andel har också fått ta av besparingar för att betala räkningar. Det visar en ny undersökning från Kantar Sifo och Swedbank.

I undersökningen uppger 32 procent att de lever på en budget som går ihop precis alternativt går minus, vilket är en rejäl uppgång jämfört med januari då andelen låg på 25 procent. 30 procent har också behövt använda besparingar för att klara sig.

Samtidigt har andelen med en sparbuffert på två månadslöner netto eller mer minskat från 73 till 68 procent sedan januari.

LÄS ÄVEN: Svenska folket har näst flest bolån i EU

Tuffast har ensamstående med barn varav många är beroende av barnbidraget.

– Trots att nästan alla känner av de tuffare tiderna har majoriteten ändå fortfarande marginaler i sin ekonomi. Samtidigt är det en ganska stor grupp som hamnar efter. Svårast är det för ensamstående med barn. Många av dem går minus varje månad och saknar också i större utsträckning en buffert och de försäkringar som krävs för en trygg privatekonomi, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom.

Även bostadsbidraget har stor betydelse för hushåll med små ekonomiska marginaler.

– Barnbidrag och underhållsstöd kan vara avgörande för den som lever med små ekonomiska marginaler. Det här är stöd som inte automatiskt justeras upp i takt med inflationen i samhället, vilket gör att dessa grupper hamnar efter när priserna stiger. Bara sedan i januari har de nödvändiga kostnaderna ökat med över 700 kronor per månad för en ensamstående med två barn, säger Madelén Falkenhäll.

Utbredd stress och oro

Nästan 30 procent uppger att de känner stress och oro över ekonomin. För två år sen låg andelen runt 20 procent. Mest oro känner yngre.

– Att känna sig lugn och trygg med sin privatekonomi handlar till stor del om att anpassa sin ekonomi utifrån de förutsättningar man har. I ekonomiskt oroliga tider är det därför inte konstigt att de yngre känner större oro än de äldre, de har inte hunnit bygga upp sin privatekonomi i samma utsträckning än. Allt startar med att göra en budget för att ha koll, och sedan försöka hålla sig till den, säger Madelén Falkenhäll.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Invandrare stor majoritet bland bidragsmottagare