Utvärdering slår fast: Korkat med fasta korkar

Ett år efter att EU:s omstridda lag om fastsittande korkar på dryckesförpackningar trädde i kraft pekar ny statistik på ett miljöpolitiskt magplask. I stället för att minska plastskräpet har mängden korkar på svenska stränder trefaldigats. Samtidigt växer kritiken mot vad som beskrivs som ett överstatligt påhitt i strid med subsidiaritetsprincipen – men EU-kommissionen vägrar backa. Sverigedemokraternas EU-parlamentariker kräver att korktvånget rivs upp.

Sedan den 3 juli 2024 är det förbjudet inom EU att sälja dryckesförpackningar med löstagbara korkar. För konsumenterna har det inneburit ett nytt sätt att dricka – ofta med plastkorken guppande mot överläppen eller skavande mot näsan.

Lagförändringen syftade till att minska antalet bortslängda plastkorkar i naturen, särskilt på stränderna där de länge varit ett av de vanligaste fynden. Vägen till helvetet är som bekant kantad av goda intentioner årets nedskräpningsstatistik bekräftar att talesättet äger relevans.

Trefaldig ökning på stränderna

En sammanställning från sex svenska stränder visar att det under 2024 hittades hela 144 plastkorkar per 100 meter strand – en tredubbling jämfört med 2023, då motsvarande siffra var 38. Det är den högsta noteringen på många år.

LÄS MER: Efter EU-direktivet – kraftig ökning av nedskräpning med plastkorkar

Organisationen Håll Sverige Rent som genomfört undersökningen manar till viss försiktighet i tolkningen. Man har heller ingen plausibel förklaring till varför en tänkt minskning av nedskräpningen i stället blivit en markant ökning.

Sverigedemokraterna vill riva upp

De uppseendeväckande siffrorna har fått Sverigedemokraternas tre EU-parlamentariker – Beatrice Timgren, Charlie Weimers och Dick Erixon – att ställa kommissionen mot väggen.

I en skriftlig fråga till EU-kommissionen kräver de att korktvånget avskaffas, eller åtminstone ses över i ljuset av den ökade nedskräpningen.

”Är kommissionen beredd att se över, avskaffa eller justera kravet på fastsatta kapsyler nu när det har visat sig vara en faktor i att öka snarare än minska nedskräpningen?”

Kommissionens svar är dock ett blankt nej. Man hävdar att mängden engångsplast i haven totalt sett minskat och att det krävs mer tid för att utvärdera effekterna av korktvånget. En översyn planeras först till juli 2027.

Korkar kan kastas i protest

En möjlig förklaring till den ökade nedskräpningen är, enligt lokal rapportering med örat mot marken i sociala medier, att frustrerade konsumenter helt enkelt sliter loss och slänger korkarna i protest. Det skulle i så fall belysa lagens brist på folkligt stöd.

Det finns en utbredd kritik, kommunicerad inte minst av Sverigedemokraterna, om att EU lägger sig i sådant som borde avgöras på nationell nivå. Korklagstiftningen adderas av kritikerna som ytterligare ett exempel på hur sådan överstatlig klåfingrighet missar målet.

Försvarar reformen trots misslyckandet

Johanna Ragnartz på Håll Sverige rent tror, i kontrast till vad siffrorna visar, att reformen kommer att visa sig framgångsrik på sikt och att den folkliga kritiken kommer att blåsa över.

– Från början kan det vara lite obekvämt när man börjar med en ny vana. Men nu tror jag inte att människor är särskilt upprörda över korken längre. Det verkar snarare mer ha blivit ett politiskt slagträ, spekulerar hon.

Kritikerna ser tvärtom en symbol för hur överstatlig byråkratisk prestige trumfar både sunt förnuft och miljöhänsyn. Frågan är hur länge kommissionen kan lägga locket – eller snarare korken – på.