Tyskland trappar upp mot Ungern – kallar landet för ”säkerhetshot”

Den nya tyska regeringen beskriver Ungerns hållning i Ukraina-frågan som ett säkerhetshot och förbereder hårda åtgärder mot Budapest. Men kritiker menar att de skarpa orden inte så mycket handlar om säkerhet som om politiska markeringar, ekonomiskt maktspel och en vilja att tysta avvikande röster inom EU.

Enligt källor nära den tyska regeringen vill Berlin nu gå längre än tidigare i sin linje mot Ungern. Viktor Orbáns kritiska hållning till EU:s gemensamma Ukraina-politik framställs som ett hot mot europeisk säkerhet. I praktiken innebär detta att Tyskland driver på för att frysa ytterligare EU-medel och i förlängningen även ta ifrån Ungern dess demokratiska rösträtt i ministerrådet.

Det gör man trots omfattande tyska ekonomiska intressen i Ungern som kan gå förlorade. Bedömare menar dock att det är en risk man i Berlin är villig att ta för att befästa sin roll som ledare för en gemensam Ukraina-linje inom EU.

Bakgrund: krav på lojalitet i Ukraina-frågan

Redan innan valet i Tyskland signalerade CDU:s partiledare Friedrich Merz och hans förtrogne Johann Wadephul åsikten att Ungern måste anpassa sig Tyskland i Ukraina-politiken om relationerna mellan de två länderna ska förbättras.

LÄS ÄVEN: Ungern lovar blockera EU-medlemskap för Ukraina – hänvisar till folkomröstning

På toppmötet i Tirana i maj påtalades detta direkt för Orbán. Även vid ett besök i Budapest i juli fördes samma krav fram – Ungern måste sluta föra sin egen nationella utrikespolitik och rätta in sig i ledet i den påbjudna överstatliga linjen om kriget i Ukraina, annars väntar hårdare åtgärder.

Från ungerskt håll har dessa möten tonats ned som ”vänskapliga samtal”, men budskapet från Berlin är tydligt: underkastelse krävs.

EU-spåret: vägen via Bryssel

Eftersom Ungern flera gånger på ett för Tyskland irriterande sätt utnyttjat den vetorätt varje medlemsland enligt EU-reglerna har i frågor som rör Ryssland och Ukraina, vill Tyskland nu driva frågan på EU-nivå.

En väg som diskuteras är att kringgå Ungerns veto genom särskilda avtal mellan de villiga medlemsländerna – en metod som tidigare använts, bland annat vid eurokrisen och Schengen-samarbetet.

Detta reser dock frågor om rättssäkerhet och legitimitet. Att på det här sättet systematiskt marginalisera ett medlemsland med ad hoc-lösningar kan skapa nya spänningar snarare än ökad enighet.

Hot om frysning av miljarder i EU-medel

Hårdast skulle Ungern drabbas ekonomiskt. Redan nu är delar av återhämtningsfonden och flera program frysta. Enligt uppgifter kan uppemot 43 miljarder euro stå på spel, inklusive jordbruksstöd som är avgörande för landets ekonomi.

LÄS ÄVEN: Orbán varnar: Ukraina i EU och Nato kan utlösa tredje världskrig

Att använda EU-medel som påtrycknings-/utpressningsmedel är inget nytt, men frågan är om det är en hållbar väg framåt. Tidigare har Orbán vid toppmöten kunnat släppa sitt veto mot att få loss delar av de frysta pengarna – något som gett bilden av en transaktion snarare än principfast politik från Bryssels sida.

Rösträtten på spel – men motstånd väntas

Den så kallade artikel 7-processen, som i teorin kan beröva Ungern dess demokratiska rösträtt i EU:s ministerråd, har legat på is i flera år. Nu vill Tyskland blåsa liv i den.

Problemet är dock att beslutet kräver enhällighet, och flera mindre medlemsländer – däribland Slovakien och Bulgarien – fruktar att de själva skulle kunna stå näst på tur att berövas sin rösträtt. Därför är det långt ifrån säkert att Berlin lyckas samla den uppslutning som krävs.