Turkiskt ja till svenskt Natomedlemskap tidigast i juli

Sveriges inträde i Nato ser inte ut att bli av i närtid. Turkiet fortsätteratt hålla emot och enligt de senaste uppgifterna kan det bli ett ja – men också ett nej – tidigast i juli nästa år.

Kraven från den turkiska halvdiktaturen för att ratificera Sveriges Natoansökan har varit och är fortsatt många. Man vill se grundlagsändringar som förbjuder islamkritik och få ett stort antal kurder utlämnade som man menar är terrorister och som Sverige erbjudit en fristad från att lagföras.

Vid ett stort antal tillfällen har det varit bud på att president Erdogan ändå ska skriva på, men varje gång har de förhoppningarna grusats och utsikterna om ett turkiskt ja i stället försämrats ytterligare. Nu ser det ut som att ett ja från Turkiet kommer att dröja åtminstone till juli nästa år men det kan även dra ut ytterligare på tiden.

Erdogan träffade Biden

På torsdagen träffade Erdogan USA:s president Joe Biden för diskussioner om hur Natosamarbetet ytterligare kan stärkas. Som en del av dessa samtal ingick propåer från Biden om vikten av att Sverige snarast möjligt ansluts till militäralliansen.

Enligt källor i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon ska man dock inte hoppas på att ett turkiskt ja till Sverige kommer innan Natotoppmötet i juli nästa år.

Mycket hänger fortfarande i luften, dels när det gäller Erdogans krav på Sverige men dels också när det gäller Turkiets köp av amerikanska F16-stridplan som delar av USA:s kongress vill smörja den turkiske presidenten med samtidigt som andra delar av parlamentet säger nej. Utrikesutskottet där bollen formellt ligger dröjer med ett besked.

Hamas massmord komplicerar

Hamas antisemitiska terrormassmord på israeliska judar i oktober och Israels militära motåtgärder har komplicerat situationen ytterligare genom att Erdogan tagit ställning mot Israel som åtnjuter amerikanskt stöd ända sedan staten bildades 1948.

Många kritiska röster har höjts mot Turkiet som Natomedlem med den inställningen. Men Turkiet är gepolitiskt strategiskt viktigt för Nato och man har hittills visat överseende med mycket för att få ett styrkeövertag gentemot tidigare Sovjetunionen och idag Ryssland.

Även under de perioder då Turkiet varit en militärdiktatur har landet av det skälet fått vara kvar i Nato. Men medlemskapet har ifrågasatts och Erdogans politiska ambitioner att göra landet mer islamistiskt och som en del av det nu också uttalat Israelfientligt skapar spänningar utöver regimens hårdnackade nej att släppa in Sverige.

Turkiets ställningstagande mot Israel har försämrat chanserna för ladet att få köpa de åtråvärda amerikanska stridsplanen. USA vill inte behöva hamna i en situation där dessa plan skulle komma att användas mot Israel i en upptrappad konflikt. Det här innebär i sin tur att utsikterna för att Erdogan ska säga ja till Sverige minskar, då flygplansaffären varit en viktig bricka i förhandlingarna.