Trots svenska PISA-raset: varannan kommun skär ned på skolan

Skolresultaten i Sverige har under en längre tid sjunkit och ordningsproblemen i skolorna är omfattande. Trots detta väljer hälften av landets kommuner att använda skolan som en besparingspost när kostnaderna på andra områden skenar och leder till budgetunderskott.

I tre PISA-mätningar i följd – 2006, 2009 och 2012 – sjönk Sverige längre och längre under det internationella genomsnittet vad gäller elevernas skolresultat. En svag återhämtning sedan katastrofsiffrorna 2012 har kunnat skönjas men skolproblemen är fortfarande omfattande enligt 2015 års PISA-mätning.

Många kommuner brottas med stora ekonomiska underskott. Dessa är ofta relaterade till skenande kostnader för socialbidrag, vilket i sin tur beror på att få nyanlända migranter har kommit i arbete efter två år i Sverige när det statligt finansierade etableringsstödet upphör. Kostnaden för deras försörjning flyttas då från staten till kommunen.

Skär i sociala servicen
För att klara budgeten tvingas kommunerna skära i den sociala servicen till invånarna. Skolan har visat sig vara ett populärt område att spara pengar på, trots de många larmen om att det tvärtom behövs stora satsningar för att åtgärda de allvarliga problem skolan brottas med.

En enkät som statsradion skickat ut visar att så många som varannan kommun skär ned på skolan. I var fjärde kommun sker besparingarna genom att antalet lärare och andra tjänster bantas. Enkäten visar samtidigt att nedskärningarna inte räcker för att få budgeten i balans och att ytterligare besparingar därför kan komma att ske, bland annat genom personalnedskärningar i ännu fler kommuner.

Härleds till invandringen
En stor del av de sjunkande resultaten för Sverige går enligt Skolverket att härleda till landets exceptionellt höga invandring. Många elever med utländsk bakgrund presterar långt under det svenska genomsnittet, vilket drar ned medelvärdet. 85 procent av den ökande obehörigheten till gymnasiet utgörs av invandrarelever.

Påfrestningarna för lärarna ökar när många invandrarelever kräver extra stöd på grund av dåliga språkkunskaper och bristfällig eller avsaknad av utbildning från hemlandet. Det leder till att undervisningen blir sämre även för övriga elever. I spåren av att elever inte hänger med i undervisningen uppstår också stora ordningsproblem i klassrummen, vilket försämrar studiemiljön ytterligare.

262 av landet 290 kommuner besvarade enkäten.