Tingsrätterna larmar om för hög belastning – fall läggs på hög

Den för höga arbetsbelastningen kan innebära att rättegångar skjuts upp, fall läggs på hög och att traumatiserade brottsoffer får vänta. Situationen riskerar rubba allmänhetens förtroende för rättsväsendet befarar Martin Holmgren, generaldirektör vid Domstolsverket.

Under fjolåret fick Sveriges tingsrätter in fler fall än någon gång tidigare under 2000-talet. Domstolarna i Malmö, Södertörn och Göteborg är några av de som nu larmar om situationen.

– Vi har verkligen börjat hamna i en situation som är besvärlig, säger Martin Holmgren.

De uppsatta målen är att 75 procent av tvistemålen ska avgöras inom sju månader och 75 procent av brottmålen inom fem månader. Dessa mål håller man än så länge men samtidigt har antalet fall man inte hinner med ökat sedan 2017. Många mindre fall får vänta då andra prioriteras.

Ifall utvecklingen fortskrider kommer domstolarna inte att klara verksamhetsmålen eller att kunna handlägga alla mål inom rimlig tid, varnar Holmgren.

Besparingar
Medan arbetsbördan ökar har tingsrätterna samtidigt krav på besparingar. I fjol använde flera av domstolarna respektive budget till max och nyanställde för att hinna med. Då införde Domstolsverket ett besparingskrav på 0,5 procent för 2019.

– På lång sikt kan det vara förtroendeskadande för rättsväsendet i stort, säger Martin Holmgren.

Demokratifråga
I ett pressmeddelande från februari, då man även konstaterade att det prognostiseras en kraftig ökning av antalet inkomna brottmål vid allmän domstol under de närmaste åren, understryker Holmgren att ökade resurser till domstolarna är nödvändiga för ett effektivt rättsväsende.

– I en stark demokrati är domstolarna – som en del av rättsväsendet – en garant för rättssäkerhet. Det hjälper inte att Polis- och Åklagarmyndigheten får ökade resurser så att fler ärenden kan tas till domstol om inte domstolarna får resurser för att hantera måltillströmningen. Om domstolarna blir en trång sektor, blir hela rättskedjan ineffektiv. Hela rättsväsendet behöver vara resursstarkt för att allmänheten ska känna tilltro till rättssystemet och uppleva trygghet i samhället, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.