Testosterongränsen skärps för transkvinnor som tävlar i friidrott

Internationella friidrottsförbundet sänker nu testosterongränsen för transkvinnor som vill tävla i damkategorin till hälften av vad den tidigare varit. Samtidigt släpps en ny svensk studie som visar att även en ännu lägre testosteronhalt än så hos kvinnor ökar den idrottsliga förmågan.

Ämnet har tidigare varit uppe för diskussion bland medicinska experter inom Internationella olympiska kommittén, IOK, då vissa av dem velat strama åt den rekommendation som finns för hur idrotter ska reglera transkvinnors deltagande. IOK har emellertid inte fattat något nytt beslut.

Men nu har alltså Internationella friidrottsförbundet hunnit före. De sänker gränsen från 10 nanomol testosteron till 5 nanomol per liter under tolv månader. Uppfyller man inte kraven får man inte delta i damklassen som transkvinna.

LÄS ÄVEN: Transkvinnor ett bakslag för amerikansk kvinnoidrott

Samma maxgräns har i år införts för kvinnor med intersexualism, som har avvikelser i könsutvecklingen. Caster Semenya, en olympisk mästarinna på 800 meter, har överklagat de nya reglerna till Schweiz högsta domstol.

Den nya studien
Internationella idrottsförbundets stiftelse IAF finansierar, tillsammans med bland andra svenska Vetenskapsrådet och Karolinska institutet, en svensk studie som publicerats i British Journal of Sports Medicine. Forskarna har studerat hur den fysiska förmågan hos 48 friska kvinnor mellan 18 och 35 år påverkats av att ha fått extra testosteron under tio veckor.

LÄS ÄVEN: Man som identifierar sig som kvinna vann kvinnlig världsmästerskapstitel

Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi på Karolinska institutet och en del av expertpanelen som ska hantera regelverket för transkvinnor, är huvudförfattaren. Hon förklarar att den nya studien visat att testosteron ökar prestationsförmågan hos kvinnor.

– Det gemensamma är att man inte vill att personer som tävlar i den kvinnliga kategorin ska ha de här här höga nivåerna av testosteron, för man menar att det är en orättvis fördel. Så reglerna hänger ihop, och man vill att de ska vara samstämmiga, säger säger hon till DN.