Sveriges pensionärer blir inlåsta – som i ett fängelse

Efter ett långt arbetsliv borde man ha rätt till ett värdigt liv – med frisk luft, gemenskap och friheten att gå ut i något litet grönområde eller åtminstone ut i solen. Men verkligheten ser annorlunda ut för många äldre på särskilda boenden i Sverige. En ny avhandling avslöjar att en majoritet av landets äldreboenden saknar tillräckliga utemiljöer. Många äldre sitter i praktiken inlåsta likt ett fängelse – utan möjlighet att gå ut.

Avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal” som är den första i sitt slag, kartlägger samtliga 2 036 särskilda boenden i Sverige. Den är en del av forskningsprojektet OUT-FIT, som drivs av Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Och bilden som framträder är allt annat än positiv.

Kartläggningen visar att tillgången till utemiljöer är kraftigt begränsad på många äldreboenden. Hela 62 procent har bristfälliga möjligheter till uteplatser, balkonger eller uterum. När det gäller trädgårdar har bara 54 procent av boendena en egen sådan, medan 42 procent delar ytor med exempelvis förskolor – och 4 procent saknar trädgård helt.

– Vi blev chockade över resultatet. Vi trodde att det skulle se bättre ut, säger doktoranden Madeleine Liljegren, verksam vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, till nyhetsbyrån TT.

LÄS ÄVEN: Äldreboende-afghan fick medborgarskap – tackade Sverige genom att våldta 80-åring – kan INTE utvisas

På många boenden är balkongerna så små att rullstolar och personal inte får plats. Det gör det i praktiken omöjligt för flera boende att delta i något så enkelt som en stund i solen.

Avhandlingen visar också att bara 13 procent av boendena ligger inom 300 meter från ett torg eller samlingsplats. Det gör det svårt för äldre att delta i samhällslivet och förstärker isoleringen.

Från frihet till instängdhet

Avhandlingen visar tydligt hur bristen på utemiljö skapar känslor av att vara fast, instängdhet och utanförskap bland äldre. I intervjuer beskriver de boende hur möjligheten att själva ta sig ut blev en symbol för frihet – och ett privilegium som bara vissa har.

LÄS ÄVEN: Eritrean som våldtog dement kvinna får stanna i Sverige – ”utvisning är oproportionerlig”

Samtidigt är det väldokumenterat att utevistelse har positiva effekter för äldre. Det bidrar till bättre aptit, ökad livsglädje, förbättrad sömn och minskad oro. Att så många ändå nekas tillgång till det pekar på allvarliga brister i hur vi behandlar äldre i samhället.

Personalen på boendena beskriver att de gärna skulle göra mer – om förutsättningarna fanns. Många vittnar om att de saknar trädgårdar att arbeta i, och att det organisatoriska stödet ofta är bristfälligt.

LÄS ÄVEN: Ensamkommande förnedrade kvinnor på äldreboende – filmade allt

Inga nationella riktlinjer

Det kanske mest oroväckande är att det saknas nationella riktlinjer för hur utemiljöer vid äldreboenden ska utformas. Det gör att ansvaret ligger på kommunerna – och där ser det mycket olika ut.

Enligt Liljegren finns det en tydlig omedvetenhet bland myndigheter och beslutsfattare. Äldre prioriteras helt enkelt inte och de har inte heller ingen stark röst att tala för sig själva.

LÄS ÄVEN: Tolkbehovs-syrier fick jobb i äldreomsorgen: Smygfilmade nakna och avliden petades i ögat