Sverige storsatsar på fjärde generationens kärnkraft

Redan om tio år kan Sverige ha nya reaktorer av fjärde generationen i drift. Det största projektet någonsin för nybyggd kärnkraft ligger i startgroparna.

Sedan SD och den nya regeringen undanröjde de hinder som tidigare rödgröna och kärnkraftsfientliga regeringar lade i vägen har planer på den för Sveriges energiförsörjning helt nödvändiga utbyggnaden av kärnkraft tagit fart på allvar.

Under överinseende av forskare från Chalmers och efter klartecken från Energimyndigheten drar nu den största satsningen på ny svensk kärnkraft igång. Och det är reaktorer av fjärde generationen (Gen IV) som ska byggas som kan drivas på utbränt kärnbränsle från traditionella reaktorer och därmed eliminera problemet med lång och kostsam slutförvaring.

”Det är en teknologi som har potential att ge stora mängder energi utan att lämna efter sig långlivat avfall, och att minimera behovet av nytt uran”, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: Riksdagen sa ja till Tidöpartiernas kärnkraftsutbyggnad

Staten satsar 50 miljoner

Energimyndigheten skjuter till 50 miljoner skattekronor för att utveckla ett kärnkraftssystem av det slaget. Det är det största statliga anslaget i sitt slag i Sverige.

Projektets namn – Måste (Multidisciplinära åtaganden för Sveriges Gen IV teknologi och expertis) – signalerar en känga åt de politiker som i förtid monterade ned stora delar av landets kärnkraft med allvarliga konsekvenser för samhället, hushåll och företag som följd.

Ska säkra återväxten av kärnkompetens

Utöver det välkomna tillskottet till Sveriges energiproduktion efter tidigare regeringar massnedläggningar av kärnkraft, kommer projektet också att säkra den återväxt av kompetens inom kärnområdet där Sverige tidigare var världsledande men som fört en tynande tillvaro under den rödgröna regeringsepoken.

”Fullt utbyggt kan ett sådant här system producera kärnkraftsel i samma omfattning som vi gjorde i Sverige när vi hade tolv reaktorer igång, utan att vi behöver gräva upp mer uran på några tusen år”, berättar Christian Ekberg, som är koordinator för projektet tillika professor i kärnkemi och industriell materialåtervinning på Chalmers.

LÄS ÄVEN: Näringslivstoppar: Sveriges välstånd beroende av mer kärnkraft

Kan vara i drift redan om tio år

Prognosen är att de första nya reaktorerna i projektet kan vara i drift redan om tio år. Tekniskt är detta fullt möjligt. Det som eventuellt kan komma att fördröja återställandet av Sveriges nedmonterade energiförsörjning är byråkratin. Långsamma tillståndsprocesser kan i värsta fall sinka utbyggnaden med ytterligare tio år eller mer.

Utöver reaktorer ingår i storsatsningen även att bygga bränslefabriker och upparbetningsanläggningar. Inom ramen för projektet ska också strukturer för utbildning och kompetensförsörjning på kärnkraftsområdet skapas.

Vid sidan av ledningsgruppen av forskare från Chalmers knyts även kompetens från KTH, Uppsala universitet och Lunds universitet till projektet. De ska tillsammans bredda och fördjupa kompetensen hos de kärnvetenskapliga forskningscentrumen Anita och Solstice som gått på halvfart under Sveriges kärnkraftsfientliga epok.