Sverige fuskade till sig högt PISA-resultat – plockade bort lågpresterande invandrarelever

När de senaste PISA-resultaten presenterades påstods det att det plötsligt går bättre igen för svenska elever, detta trots migrantkrisen 2015 och inflödet av så kallade ensamkommande flyktingbarn. Nu visar det sig att man brutit mot OECD:s regler och fuskat till sig resultatet.

”En glädjens dag” utbrast utbildningsminister Anna Ekström (S) i december 2019 när resultaten kom. ”Det här är ett styrkebesked, svensk skola står stark”, hette det.

– Här verkar finnas grava metodfel som systematiskt förbättrat genomsnittet. Sedan har Skolverket använt detta upp-pumpade genomsnitt för att ge en alltför positiv bild av hur den svenska skolan utvecklats, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskat på den svenska skolans utveckling, till Expressen.

Ifall man hade följt reglerna skulle det svenska resultatet ha varit betydligt sämre och inneburit en lägre ranking i samtliga tre ämnen; läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Elva procent bortgallrade

Kritik förekom dock redan i december mot att Sverige hade den högsta exkluderingsgraden i hela världen. Elva procent av eleverna som lottats fram att skriva provet plockades bort, antingen på grund av funktionsnedsättning eller för att de var nyanlända med för dåliga språkkunskaper för att kunna delta.

Enligt regelverket får man endast undanta nyanlända elever som fått undervisning i svenska i mindre än ett år och de elever som fått undervisning i svenska i ett år eller mer ska skriva provet.

De tre rektorer Expressen talat med vars skolor genomförde proven har alla olika svar på hur lång tid en nyanländ elev ska ha fått undervisning innan denna kan delta i PISA.

Fusk för ”elevens bästa”

På Palmbladsskolan i Uppsala medger rektor Ulrika Mattsson att man brutit mot OECD:s regler för att elever kan må dåligt av att skriva provet.

– Det handlar om de elever som kommit till oss som haft lite eller ingen skolgång med sig sedan tidigare, säger Ulrika Mattsson.

– Vi har inte dragit någon generell gräns på 12 eller 14 månader, utan det har varit från fall till fall. Och när det har varit tveksamheter så är det elevens bästa som vi satt i centrum. Hur blir det för eleven att skriva provet? Och då har vi ju elevhälsopersonal som kan vara inkopplad och hjälpa till att besluta.

– Jag tänker att vi alltid måste sätta eleven i centrum. Det är elevens bästa som måste gå först. Om en elev inte bör skriva provet för att den skulle må dåligt – vi kanske sänker den helt och hållet – jag kan inte låta den eleven skriva provet då, säger Ulrika Mattsson.

Fler fel

Även elever födda i Sverige med svaga språkkunskaper ska ha plockats bort. Utöver detta har man dessutom gjort allvarliga felberäkningar då man försökte undersöka felet.

– Det här är oerhört allvarligt, särskilt som PISA-resultaten i praktiken kommit att användas som ett mått både på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid, säger Magnus Henrekson till Expressen.