Studie: Tidigare betyg ökar mental ohälsa

Debatten om vid vilken ålder betyg ska börja ges i skolan har pågått länge. Nu visar en ny studie att få betyg tidigare i skolan kan ha negativa konsekvenser för barns psykiska hälsa och framför allt för flickor.

Under de senaste decennierna har det svenska betygssystemet genomgått flera förändringar. I och med betygsreformen 2012 får elever betyg med start i årskurs sex. Men det är det inte alla som tycker är bra.

– Så sent som i våras lades ännu ett förslag fram, där fokus ligger på mer detaljerad bedömning med fler betygssteg. Trots återkommande reformer av skolans utvärderingssystem, uppmärksammas inte konsekvenserna för ungas psykiska hälsa i tillräcklig grad, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet.

Linder och hennes kollegor har studerat hur betyg i yngre ålder påverkar barn.

– Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor.

LÄS ÄVEN: Ny statistik: Slutbetygen RASAR i grundskolan

Forskarna studerade barn födda mellan 1992 och 2000 och granskade antalet psykiatriska diagnoser inom öppen- och slutenvården under året barnen började årskurs nio.

Studien visar att bland flickor som fick betyg tidigare ökade andelen som drabbades av depression eller ångestsyndrom från 1,4 procent till 2,0 procent. Det motsvarar en relativ ökning på ungefär 40 procent.

– Anledningen till att flickor är mer känsliga för effekterna av betyg kan vara att de upplever högre prestationspress. I tidigare studier har vi visat att när flickor får bättre betyg än vad deras faktiska prestationer visar, har det positiv effekt på deras psykiska hälsa. Det tyder på att de är mer mottagliga för denna typ av återkoppling och därmed också mer sårbara för eventuella effekter, säger Anna Linder.

Ökad risk för alkoholmissbruk

Studiens resultat ska också visa att det kan finnas ett samband mellan tidigare betyg och en ökad risk för diagnoser kopplade till alkoholbruk för båda könen.

Anna Linder menar att det är viktigt att såväl föräldrar som skolpersonal förstår att barn reagerar olika på förändringar i betygssystemet och att dessa kan påverka barnens välmående.

– Vi skulle gärna vilja följa upp studien för att se om betygssystemets effekter är tillfälliga eller om det finns långsiktiga konsekvenser när det gäller psykisk hälsa. Det hade varit värdefullt att titta närmare på i vilken utsträckning barnen går vidare till högre utbildning och hur förskrivning av antidepressiva läkemedel till dem ser ut.

LÄS ÄVEN: Svenska flickor presterar allt sämre i skolan