Studie: Psykisk ohälsa hand i hand med att vara vänster

Två stora studier undersökte förekomsten av attityder till ”social rättvisa” i olika populationer samt skalans korrelationer med andra variabler såsom välbefinnande: ångest, depression och lycka. Den visade att kvinnor stöttade dessa åsikter i dubbel så hög grad jämfört med män.

Deltagarna i studie ett var universitetslärare och studenter samt icke-akademiska vuxna från Finland. Studie två utgick från ett rikstäckande urval i åldern 15-84 år. Sammantaget visa studierna starkt avvisande från män för ”woke” men inte alls så för kvinnor. De uttryckte mer än dubbelt så mycket stöd för åsikterna.

I rapporten beskriver de begreppet ”social rättvisa”:

Under 2010-talet och början av 2020-talet blev en särskild variant av social rättvisa ett centralt ämne i den offentliga diskussionen i USA och många andra västländer. Aspekter av denna inriktning mot social rättvisa rättvisa har diskuterats i media under många namn, till exempel till exempel ”intersektionalitet”, ”antirasism” och ”wokeness”.

Stöd för ”social rättvisa” (critical social justice attitude, CSJA) kan därmed sägas att återspegla en benägenhet att:

– uppfatta människor först och främst som medlemmar i identitetsgrupper och som, medvetet eller omedvetet, förövare eller offer för förtryck
baserat på gruppernas upplevda maktskillnader; och
– förespråka reglering av hur eller hur mycket människor talar och hur de agerar om det finns en upplevd maktskillnad mellan talare, och
talare, och ingripa i handlingar eller tal som anses förtryckande

Vänster = mentala ohälsa

Författarna av studien skriver att ”debatten har i stort sett saknat data och det kan därför anses vara en värdefull fråga att studera hur utbredda dessa attityder är. Hittills har det inte funnits något tillförlitligt och giltigt instrument för att bedöma omfattning och förekomst av dessa attityder i olika populationer.”

Syftet var alltså att dels skapa en skala för att mäta attityderna till ”social rättvisa”. Skalan de skapade blev sjugradig och utformades utifrån 26 olika kandidatfrågor. Enligt författarna konstruerades och validerades skalan framångsrikt, med god tillförlitlighet och modellanpassning.

Utöver det undersöktes också hur ”social rättvisa”-attityder relaterar till variabler för välbefinnande.

Många författare har tidigare tidigare kopplat kritiska attityder till social rättvisa till sämre psykiskt psykiskt välbefinnande i sina arbeten, men har inte studerat dem direkt [..]

I båda studierna var höga CSJAS-poäng (alltså högre benägenhet att hålla med om ”social rättvisa”-åsikter) kopplade till ångest, depression och depression och brist på lycka. Studie två indikerade dock att denna lägre nivå av psykiskt välbefinnande främst var förknippad med att vara politiskt vänster och inte specifikt med att ha ett högt CSJAS-poäng.

Graf tydliggör

En användare på X gjorde en graf av rapportens slutsatser, där mäns och kvinnors uppfattningar åskådliggörs.

I varje fråga är kvinnor avsevärt med ”woke” än vad män är. Han synliggör även data från samma rapport, nämligen att vänsterfolk generellt sett har mer ångest:

Kontentan var att män avvisade alla frågor utom en i den den slutliga CSJA-skalan, medan kvinnor var försiktigt stödjande.

Personer som stödde vänsterpartier och kvinnliga universitetsstudenter inom samhällsvetenskap pedagogik och humaniora, samt personer med ”annat” kön, var de som i störst utsträckning stödde frågorna. Detta tyder på att, åtminstone i åtminstone i Finland, det som Yascha Mounk kallade ”identitetssyntesen”, för närvarande verkar vara ett könsrelaterat fenomen med litet eller inget stöd från män och måttligt stöd från kvinnor.

”Vad som förklarar denna könsskillnad könsskillnaden kan kanske undersökas i framtida studier”, avslutar författaren Oskari Lahtinen.