Studie: Omfattande självcensur om ämnen som invandring

Även om den så kallade åsiktskorridoren har luckrats upp något är den fortfarande intakt och håller ett starkt grepp om det offentliga samtalet, det framgår av en ny studie. Då ämnen som invandring, hbtq, feminism och religion kommer på tal vågar många svenskar inte att uttrycka sina verkliga åsikter av rädsla för repressalier.

Ytterligare en av slutsatserna i studien ”Talande tystnad?” från ESO är att vänsterns världssyn alltjämt är den som anses vara normen då det främst är högerväljare som känner sig nödgade att censurera sig själva.

I diskussioner om det politiska debattklimatet är ”åsiktskorridoren” en populär metafor för att beskriva gränser för det som är allmänt accepterat. Oavsett om denna korridor betraktas som bred eller smal är det intressant att veta hur människor förhåller sig till gränser – och i vilken utsträckning de upplever att de kan uttrycka sig fritt. Ett levande demokratiskt samtal kräver inte bara tryck- och yttrandefrihet utan också att medborgare väljer att praktisera dessa friheter.

I studien har man tittat närmare på hur den svenska demokratin mår 2024 och man konstaterar att det är långt ifrån bra. Ett öppet debattklimat förutsätter att människor inte räds att bli straffade för sina åsikter, skriver trion och varnar för en växande kultur av rädsla som skadar demokratin.

– Vi finner att självcensur är vanligt förekommande i Sverige och utgör en svaghet i demokratin. Därutöver visar vår studie att det finns en vänster-höger-dimension i fenomenet självcensur. Allra vanligast är det att personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna censurerar sina åsikter, säger Sten Widmalm som tillsammans med Thomas Persson och André Casselbrant, samtliga vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution, har skrivit rapporten.

Hälften är tysta

Mest vanligt är det att man censurerar sig själv på sociala medier.

– Sociala medier bidrar tyvärr till att tysta individer. Kostnaden för att tysta någon är liten eller ingen alls, samtidigt som skadorna blir mycket stora för den som utsätts för näthat, förklarar Sten Widmalm.

Av studien framgår att över hälften anser att de inte kan uttrycka sig fritt av rädsla för att väcka anstöt, och allra främst gäller detta ämnet invandring och integration.

ESO

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) är en självständig kommitté under Finansdepartementet och syftar till att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. Studierna är politiskt oberoende och kvaliteten säkerställs genom väl underbyggd forskning samt en omfattande granskning.