Storsatsade på migranter – nu har kommunen inte råd med mjölk till skolbarnen

I Värmland har en krisande kommun inte råd med mjölk till skoleleverna. Istället ska barnen serveras vatten. Samtidigt har kommunen i flera års tid satsat stort och frivilligt på inflyttning av migranter, ett projekt där kostnaderna kraftigt överstiger intäkterna.

Förra sommaren uppmärksammades det hur den värmländska kommunen Hammarö, som sedan valet 2018 styrs av Moderaterna, Liberalerna, lokala JD och Miljöpartiet, aviserade en chockhöjning av skatten för invånarna. Samtidigt skulle man spara hela 58 miljoner kronor i driftsbudgeten för perioden 2019 och 2020.

Skattehöjningen lyckades man inte driva igenom och besparingskravet för 2021 har kommunen minskat från prognostiserade 40 miljoner till 33 miljoner kronor. En del av sparbetinget drabbar nu skoleleverna som får nöja sig med vatten som måltidsdryck.

LÄS ÄVEN: Elever i Lindesberg tvingas äta fil till lunch – när kommunen satsar på migranter

Inför den planerade skattehöjningen skrev kommunen på sin hemsida att den var nödvändig ”för att klara den puckel av kostnader Hammarö kommun har just nu”. Puckeln bestod av ”akuta lokalproblem och en ökad inflyttning som initialt ger högre kostnader” för bland annat vård, omsorg och skola.

För servicenämnden innebär den inflyttningsrelaterade ekonomiska krisen att man tvingas skära ned sammanlagt 9,2 miljoner kronor i verksamheten. 2,6 miljoner av dessa kronor ska tas in genom nedskärningar kopplade till skolmaten.

Tvingas dricka vatten istället för mjölk

Förra sommaren uppmärksammade Samhällsnytt hur Lindesbergs kommun i Örebro som styrs av Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet som en sparåtgärd föreslog att alla äldre elever endast skulle serveras filmjölk som skollunch. Samtidigt kunde vi visa hur kommunen under flera år satsat stort på nyanlända.

Nu gör Hammarö kommun en liknande besparing genom att bland annat dra in möjligheten för barnen att få mjölk serverad i skolmatsalen. Istället hänvisas de till att dricka vatten. Antalet maträtter att välja på dras nu ned till endast en. Dock kommer ett vegetariskt alternativ att finnas kvar.

Försvarar att man sparar på skolbarnen

Lennart Lämgren (C) är ordförande i servicenämnden och ser inga problem med att man sparar på skolbarnen för att täcka de skenande kostnader kommunen haft för nyanlända.

– Vi ska ändå erbjuda bra och näringsriktig mat som följer kostcirkeln, hävdar Lämgren för SVT.

Bosse Henriksson (M) är kommunalråd i Hammarö och försvarar även han den indragna mjölken med att ”det är betydligt lindrigare än vad vi hade tänkt”. Detta med hänvisning till att det eventuellt kan bli mjölk till maten för barnen någon enstaka dag i veckan istället för ingen dag alls, som man initialt planerat.

Höga kostnader för migranter

I årsredovisningen för Hammarö kommun för år 2018 går det att läsa att kostnaderna för nyanlända och ensamkommande flyktingbarn överstiger intäkterna.

Backar man tillbaka till årsredovisningen för kommunen år 2015 framgår det att kommunstyrelsen i Hammarö, som vid tillfället hade omkring 16 000 invånare, beslutat om ett avtal med Migrationsverket att ta emot hela 85 migranter varje år under de kommande tre åren.

S-profil om nyanlända: ”Roligt att vi blir fler – en bra resurs för Hammarö”

Den massiva inflyttningen av nyanlända till den lilla orten utanför Karlstad kommenterade socialdemokraten Siw Gidlöf som då var kommunstyrelsen ordförande med att det ”är roligt när vi blir fler”. Vidare slog hon fast att det ”blir en bra resurs”.

– Det är alltid roligt när vi blir fler Hammaröbor. Jag tror att de här personerna, på samma sätt som alla andra, blir en bra resurs för Hammarö, berättade Gidlöf för lokaltidningen Hammaren.

Kommunen har även under det gångna året lyft fram den höga invandringen till kommunen som positiva händelser. Bland annat berömde man sig för att ha tagit emot ”fler ensamkommande barn än vad kommunen avtalat om”. Utöver tvångsanvisningarna från staten har politikerna lokalt fattat frivilliga beslut om ett än större mottagande av migranter.

Kommunen ordnar ”tak över huvudet”

Gidlöf försvarade i årsredovisningen inför kommuninvånarna att mottagningen handlar om att Hammarö hjälper med ”tak över huvudet åt personer på flykt undan krig”.

Nyanställningar för att klara mottagandet

I samband med migrantexplosionen år 2015 meddelade Gidlöf även att kommunen egentligen bara hade plats för 24 så kallade ensamkommande men att man ändå skulle ta emot ännu fler. Det framgår inte var dessa migranter placerades ut på skattebetalarnas bekostnad.

Gidlöf berättade också att kommunen skulle börja ta emot andra kategorier nyanlända utrikes födda. För att hantera projektet anställdes en enhetschef och en integrationssamordnare.

Vi har plats för att ta emot 24 ensamkommande flyktingbarn, men på grund av väldigt hårt tryck på platser tar vi nu emot ännu fler. Inom en snar framtid kommer vi även börja ta emot nyanlända utrikes födda. Arbetet pågår för fullt, vi har bland annat nyligen anställt ny enhetschef samt en integrationssamordnare inom dessa områden.

Bilden nedan är tagen år 2014 och visar hur centerpartisten Margareta Ivarsson, som än idag är ordförande i socialnämnden, under pompa och ståt inviger två nya fastigheter för ’ensamkommande’ migranter.

https://www.facebook.com/centerpartiet.hammaro/photos/a.1440770026166803/1551344538442684/?type=3

Tvingar småbarn äta mindre – köpte villor åt migranter

I mars uppmärksammade Samhällsnytt hur Varbergs kommun i Hallands län genomför extrema sparåtgärder. Barn på fritids ska endast tillåtas äta en smörgås eftersom kommunen måste få budgeten i balans.

Samtidigt kunde vi berätta hur kommunen under flera år har storsatsat på migranter genom att bland annat lägga miljoner på en gräddfil åt dessa med villainköp.

LÄS ÄVEN: Kommun tvingar småbarn att äta mindre – efter köp av miljonvillor åt migranter