Stora problem med svensk klimatkompensation i Ghana

Energimyndigheten i Sverige har tecknat avtal med ett förtag i Ghana att klimatkompensera bort svenska CO2-utsläpp på 165 000 ton. Men vid kontroll visar det sig att man i en första fas bara kompenserat 39 kg. När alla planerade projekt är sjösatta blir det ändå inte mer än blygsamma 600 ton.

Sverige har i ett internationellt perspektiv extremt låga utsläpp, enligt vissa beräkningar ligger vi till och med på netto noll. För klimatet lönar det sig bättre för Sverige att satsa på klimatsmarta lösningar i andra länder som har höga utsläpp.

Från politiskt vänsterhåll har sådan smarthet kallat för fusk och stoppats av den tidigare regeringen. Den nuvarande har ett annat synsätt och gör nu sådana satsningar som kan tillgodoräknas Sveriges siffror för att nå klimatmålen.

Men i praktiken har problem tillstött. Företag som den svenska Energimyndigheten träffat avtal med om klimatkompensation infriar inte vad man lovat – inte ens i närheten.

39 kg i stället för 165 000 ton

En pilotanläggning i Ghana i regi av företaget Stella Futura har lovats 100 miljoner svenska skattekronor för att kompensera bort 165 000 ton koldioxid. Men en inspektion på plats visar att man så här långt bara kompenserat bort 39. Det är ungefär vad en ordinär personbil släpper ut under en resa mellan Stockholm och Göteborg.

Avtalet löper på fem år och den blygsamma siffran skulle kunna förklaras med att Stella Futura varit lite tröga i starten. Men en kontroll visar att det inte ser mycket bättre ut för framtiden. De planerade projekten beräknas inte kompensera bort mer än 600 ton, endast några få promille av vad som förespeglats.

100 000 tak kan behöva kläs med solpaneler

Konkret handlar det om att klä hustak med solpaneler på sjukhus och andra vårdinrättningar i Ghana. Därigenom kan smutsig reservkraft från dieselaggregat som flitigt används idag minskas.

Men några 165 000 ton blir det alltså långt ifrån ens när samtliga tak på de planerade 400 vårdinrättningarna är solpanelsbelagda. Därmed blir det också blygsamma utsläppsminskningar för Sverige att tillgodoräkna sig som utsläppskrediter, så kallade ITMO:er. Detta i enlighet med den handel med utsläppsrätter som regleras i artikel 6 i Parisavtalet.

Stella Futuras vd Francis Asante erkänner nu att det utlovade målet inte kommer att nås. Han flaggar därför för att även tak på skolor, fabriker och lantbruksbyggnader ska kläs in i solcellspaneler. Men för att nå hela vägen kan runt 100 000 byggnader behöva förses med solpaneler.

– Vi började med sjukhusen men insåg att de inte kommer att ge den utsläppsminskning som Sverige behövde, så vi har öppnat projektet för skolor, fabriker och lantbruk så att vi kan nå målet, säger Asante i en kommentar till SVT:s utsände på plats.

Riskerar ge vänstern vatten på kvarn

Tur i oturen är att Energimyndigheten inte har sprätt i väg några stora summor svenska skattepengar i förväg till projektet, Stella Futura får kontinuerligt betalt i efterskott efter att ha redovisat sina delprojekt. Däremot riskerar fiaskot ge vänsteroppositionen vatten på sin kvarn om att klimatkompensation i utlandet är en dålig idé

På Energimyndigheten uppger man sig så här långt ha fortsatt förtroende för att Stella Futura ska klara uppgiften. Den menar man att oberoende bedömare som man anlitat har intygat. Dessutom förutsätter man att ingångna avtal hålls.

Regeringen har i skrivande stund inte kommenterat uppgifterna eller vad man ämnar göra om projektet havererar. Man har tidigare flaggat för att de kortsiktiga klimatmålen till 2030 kan komma att missas och att man ser de långsiktiga till 2045 som de viktiga. Detta för att inte som den tidigare regeringen lamslå hushållens och företagens ekonomi med akuta drastiska klimatåtgärder.