Stegras stålexperiment kan bli nästa gröna jättefiasko – slukar miljardbelopp varje månad

Det råder en stor hype runt ”grönt stål” som tillverkas utan fossila inslag. Ett profilerat uppstartsföretag i branschen är Stegra, tidigare H2GS, startat av samma personer som nyligen med fickorna fulla av pengar sjappade från ett konkursmässigt Northvolt. Nu varnas för att Stegra kan gå samma väg. Några intäkter har man inte, däremot kostnader på drygt en miljard i månaden – pengar där risktagarna i stor utsträckning inte är ägarna själva, utan Sveriges och Europas skattebetalare.

Det är Aftonbladet som uppger att man tagit del av dokument som visar att Stegra kan bli nästa stora gröna fiasko. Satsningen slukar enorma pengar, utan att ha några intäkter eller ens kunna svara på när några sådana kan vara att påräkna. Inte heller vill man svara på hur länge kassan räcker innan man måste se ett kassaflöde in eller ta ned skylten.

I likhet med lika hypade men felbedömda Northvolt finns riskkapitalisten Harald Mix investeringsbolag Vargas och Altor i bakgrunden. Den ekonomiska risken tas emellertid i stor utsträckning av skattebetalarna, i Sverige och andra länder. Det har varit och är fortfarande lätt att få statliga garantier för jättelån till satsningar om de kan presenteras som gröna och klimatsmarta. Kraven på att det ska finnas solida prognoser om avkastning på investeringarna är lägre.

Likheter med Northvolt

Mönstret från Northvolt känns igen; man ämnar öppna en ny stor fabrik för ”grönt stål” i Boden i norra Sverige. Man hävdar sig ha tecknat avtal med bland annat fordonstillverkarna Mercedes och Scania om att köpa stålet när det någon gång i framtiden börjar produceras. Hur mycket, om något, dessa avtal vid den tidpunkten är värda, vet dock ingen.

LÄS ÄVEN: Klimathypen “grönt stål” totalsågas i ny rapport

Larmen har på senare tid varit många om att efterfrågan på dyrt grönt stål är liten eller obefintlig. Och den efterfrågan som ändå finns är det högst osäkert att svenska företag kommer att få del av. I Northvolts fall blev man utkonkurrerade av kinesiska företag innan produktionen av batterier ens kommit igång.

En annan likhet med Northvolt är att de aktörer som håller i pensionsspararnas pengar öppnat dammluckorna för investeringar i Stegra, däribland Andra Ap-fonden och AMF. Dels direkt men dels också indirekt genom att pytsa in pensionspengar i de riskkapitalbolag som investerat i Stegra.

Gör av med en miljard i månaden

I dagsläget har Stegra från dessa och andra aktörer fått in drygt 25 miljarder kronor. Med dagens utflöde på runt en miljard kronor i månaden, enligt dokument som Stegra lämnat in till Energimyndigheten och Aftonbladet tagit del av, är kassakistan snart tom.

Detta eftersom man redan sedan starten 2023 gjort av med merparten av pengarna, enligt uppgift cirka 22,5 miljarder kronor. Ingen vet om produktionen av det fossilfria gröna stålet kan komma igång innan de sista miljarderna är förbrukade, om det annars finns mer pengar från investerare att hämta, eller om det när tillverkningen eventuellt kommer igång finns avsättning för produkten.

Generösa statsbidrag

Förutom frikostiga statliga lånegarantier har det även varit lätt för Stegra att med sin gröna profil få skattefinansierade statliga bidrag som aldrig behöver betalas tillbaka. Exempelvis har Energimyndigheten skänkt 1,2 miljarder skattekronor till Stegra. Från EU:s innovationsfond, där pengarna kommer från skattebetalare i unionens alla länder har Stegra fått bidrag på motsvarande 2,75 miljarder kronor.

LÄS MER: ”Grönt stål” för hundratals miljarder starkt ifrågasatt

Så värst klimatsmart kommer stålproduktionen dock inte att vara, har det visat sig. Om och när produktionen kommer igång kommer man genom användning av naturgas att släppa ut en halv miljard globalt uppvärmande koldioxid om året. Uppgiften har lett till att det delvis har dragits i bidragsbromsen från svenska staten. Bland annat blev det nyligen nej till en sudd på 1,65 miljarder kronor från statliga ”Klimatklivet”.

Skattebetalarna borgenärer för miljardlånen

Drygt 45 miljarder kronor av Stegras tillgångar är pengar som man lånat eller fått löfte om att få låna. Om hela stålexperimentet går i putten är det emellertid inte låntagarna, ägarna, som får ta smällen och stå där med en jätteskuld. I kontrast till att man benämner sig riskkapitalister är det skattebetalarna som är det verkliga risktagarna genom att det för en stor del av lånen finns statliga garantier i såväl Sverige som andra EU-länder.

Sådana garantier finns bland annat för de motsvarande 4 miljarder kronor som Europeiska Investeringsbanken och Nordiska investmentbanken lånat eller kommer att låna ut till Stegra. Likaså står skattebetalarna som garant för de 5,5 miljarder kronor som statliga Svensk Exportkredit lånar ut till stålexperimentet.

Svenska skattebetalare är utan att ha tillfrågats borgenärer för cirka 13,5 miljarder av Stegras lånade kronor, detta via Svenska Riksgälden. Lika mycket av Stegras lånade kapital garanterar de tyska skattebetalarna.

Duckar frågor från media

När Aftonbladet vill ställa frågor om hur sund eller skakig Stegras ekonomi faktiskt är, får man beskedet från bolagets kommunikationschef att det inte är något man kommer att närmare gå in på. För att få låna pengar med statliga garantier ska vissa villkor uppfyllas längs vägen, annars kan det bli stopp i låneflödet. Stegra vill dock inte svara på om kraven är lika högt eller lägre ställda jämfört med vad som annars är praxis.

LÄS ÄVEN: Du med och betalar när 130 miljarder satsas på “grönt stål”

Inte heller vill man visa media till den allmänhet som står som ekonomisk garant för lånen berätta hur mycket av pengarna man hittills satt sprätt på och hur mycket som finns kvar i kassan. Ett orosmoment är att produktionsstarten skjutits fram med flera år. När man drog igång 2023 lovade man vara igång i Boden redan året efter. Nu ”är planen” och löftet till de väntande kunderna att detta ska kunna ske någon gång under 2026.