Stegras miljardförluster ses som framgång – hyllas av VD som ”positiv signal”

Stegra redovisar en förlust på över två miljarder kronor – men ledningen betraktar det som ett styrketecken. Samtidigt växer kritiken mot hur projektets samhällsnytta presenteras, de omfattande statliga stöden och vad satsningen egentligen innebär för Boden.

För många företag vore en miljardförlust skäl till oro. Men för det gröna stålbolaget Stegra i Boden är verkligheten omvänd. Bolagets vd Henrik Henriksson uttrycker i en intervju med Dagens Industri att de växande förlusterna snarare är ett bevis på framgång.

LÄS ÄVEN: Kommuns satsningar på “grönt” företag uppe i miljardklassen

– Om vi hade haft 3 miljarder i förluster hade det varit en positiv signal. Ju mer vi spenderar och ju snabbare det går att allokera ut pengar, desto bättre går projektet, hävdar Henriksson.

Bolagets fabrik, som redan sträcker sig över två kilometer, är fortfarande under uppbyggnad. Hittills har närmare 30 miljarder kronor investerats – men den totala prislappen väntas landa på en bra bit över det dubbla, cirka 75 miljarder. Och siffran kan komma att skrivas upp ytterligare

Statliga miljarder och växande motstånd

Under 2024 har Stegra säkrat stora kapitalflöden: 8 miljarder från privata investerare, lika mycket i lån och ytterligare 1,2 miljarder i statligt stöd via Industriklivet. EU har också skjutit till miljardbelopp.

Men inte alla ansökningar går igenom. I våras fick Stegra nej till 1,65 miljarder kronor från Naturvårdsverket, något ledningen kallade en besvikelse. Trots det är Henriksson fortsatt optimistisk:

– Vi har den likviditet som vi behöver. Märker vi i slutet av projektet att det finns ett behov av justering får vi göra det. Till exempel på tidsplanen eller så får vi ta in mer kapital, förklarar han för DI.

LÄS ÄVEN: Ny kritik mot Stegra – professor totalsågar ekonomisk rapport

Men optimismen delas inte av alla. En källa inom Sverigedemokraterna förklarade tidigare i år till samma tidning att: ”Vi har slutit en överenskommelse om att de flyttade medlen inte ska kunna gå till Stegra.”

Liberalerna har också markerat att Industriklivet inte kan stödja samma projekt flera gånger. Regeringen har hållit en mer neutral ton och tagit sin hand från frågan genom att hänvisa till att besluten tas via myndigheternas regleringsbrev.

Från Stegras håll menar presschef Karin Hallstan att bolaget visst har rätt att söka fortsatt och ytterligare stöd, och hänvisar till ett EU-beslut som hon anser öppnar för ytterligare statligt kapital till miljardförlustsatsningen på grönt stål.

Berättelse om samhällsnytta ifrågasätts

För att stärka bilden av sitt bidrag till svensk ekonomi har Stegra beställt en rapport från konsultbolaget Sweco. I rapporten hävdas bland annat att projektet redan genererat miljardvärden för svenska företag och betalat in 2,6 miljarder kronor i skatter. Dessutom spekuleras det i att man kommer att kunna bidra med 43 miljarder kronor till BNP och skapa tusentals jobb fram till 2030. Några löften om detta ges dock inte.

Men rapporten har mött hård akademisk kritik. Professor Per-Olov Johansson, expert på samhällsekonomiska analyser, menar att Sweco grovt har överskattat miljönyttan och missförstått EU:s utsläppssystem. Enligt honom är miljövinsterna överdrivna och uppblåsta med hela 37,6 miljarder kronor.

LÄS ÄVEN: Kammarrätten mörkar statliga pengar till Stegra

Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, anser att rubriksättningen i rapporten är ”gravt missvisande”, medan Bengt Kriström, professor vid SLU, kallar hela rapporten för ”inte trovärdig”.

Samtliga forskare är eniga om att Swecos analys inte är samhällsekonomisk utan regionalekonomisk, där utgifter bakvänt tolkas som samhällsnytta.

Höga förväntningar möter ekonomisk verklighet

Trots den ambitiösa visionen om grönt stål vittnar den lokala utvecklingen i Boden om andra utmaningar. Kommunens skulder har ökat kraftigt – från 80 miljoner till 1,5 miljarder kronor sedan 2017 – utan att skatteintäkterna följt med i samma takt. Arbetslösheten har förblivit hög.

”Skatteintäkterna har i stort sett varit oförändrade. En viss ökning kan skönjas, men den står inte i proportion till de växande skulderna”, skriver Affärsvärldens Christian Sandström.

LÄS ÄVEN: Illegala arbetare påträffade hos Stegra

Kritiker pekar också på risken för så kallade ”fly in–fly out”-effekter, där arbetskraft pendlar in tillfälligt utan att bidra till långsiktig lokal tillväxt eller skatteintäkter till kommunen.

Samtidigt kräver projektet både fortsatt politiskt stöd och en massiv elförsörjning – 17 terawattimmar vid full drift – vilket är mer än hela Stockholm använder idag.

LÄS ÄVEN: Stegras stålexperiment kan bli nästa gröna jättefiasko – slukar miljardbelopp varje månad