SMHI: Allvarliga konsekvenser med havsbaserad vindkraft

Medan den betydligt mer stabila och planerbara kärnkraften ratas pekas inte sällan vindkraften ut som det som ska rädda klimatet från den ständigt annalkande undergången. Det är dock få som vill ha vindkraft i sitt eget närområde på grund av en mängd olika skäl. Havsbaserad vindkraft är något som diskuteras allt oftare men även det medför en lång rad konsekvenser och nu har SMHI:s forskare undersökt hur Östersjön och Nordsjön kan komma att påverkas av framtida vindkraftsparker.

SMHI:s forskare bidrar med underlag till energiomställningen och att ta reda på hur vindkraft kan påverka havsmiljön är ett exempel. Studiens resultat kommer att användas som vägledning åt myndigheter, kommuner och regioner i utredningar som rör verksamheter till havs.

Detta är första gången som svenska forskare har undersökt hur Östersjön och Nordsjön kan påverkas av framtida vindkraftsparker till havs under en så lång period som 32 år.

LÄS ÄVEN: Studie visar: Vindkraftverk kan vara stora miljöbovar

Man konstaterar bland annat att havsbaserad vindkraft gör så att vinden bakom vindparkerna minskar eftersom vindens energi tas upp av rotorbladen. Svagare vind vid havsytan påverkar bland annat havets temperatur, salthalt, strömmar och skiktning – havets hydrografi. Dessa parametrar påverkas även av att vindkraftsverkens fundament orsakar en ökad friktion och turbulens i vattnet.

– All verksamhet till havs påverkar havsmiljön. Påverkan kan vara bra eller dålig, liten eller stor. Den kan också vara positiv för något samtidigt som den är negativ för något annat. Havet är komplext. Det vi har undersökt nu är på vilket sätt och i vilken grad havets hydrografi kan påverkas av den potentiella utbyggnaden av vindkraftsparker i Östersjön och Nordsjön, säger Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI.

Ökad salthalt och temperatur

De viktigaste långsiktiga hydrografiska förändringarna i svenska vatten som i varierad grad kan uppstå på grund av havsbaserad vindkraft är ökad salthalt och ökad temperatur i Östersjöns bottenvatten samt grundare haloklin (gränsområdet mellan vattenmassorna med lägre respektive högre salthalt).

Resultaten beror på att minskande vindar bakom vindkraftsparkerna leder till minskad vertikal blandning av havsvattnet. Förändringarna i salthalt och temperatur kan påverka livsmiljöernas lämplighet för olika arter.

Redan i dag har exempelvis torsken svårt att reproducera sig i Östersjön på grund av det syrefattiga djupvattnet samtidigt som bottenlevande djur försvinner från syrefattiga områden.

Två scenarier

Utifrån den nu genomförda studien har SMHI:s forskare tittat närmare på två scenarier: I scenario ett räknas det med att det finns havsbaserad vindkraft i alla föreslagna energiområden i svenska vatten, medan det i scenario två räknas med en utbyggnad av havsbaserad vindkraft som bättre motsvarar uppsatta mål.

Existerande och planerad havsbaserad vindkraft från Sveriges grannländer finns med i båda scenarierna som också representerar en stor utbyggnad av vindkraft som förmodligen aldrig kommer att realiseras.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”En muta gör inte vindkraften bättre”

Man har undersökt scenarierna genom att göra beräkningar i en havsmodell för Östersjön och Nordsjön med och utan vindkraft för perioden 1985 – 2016 för att utvärdera hur annorlunda havet skulle ha sett ut enligt scenarierna om vindkraften hade byggts i mitten av 80-talet.

– Denna rapport bidrar till att ge beslutsfattarna möjlighet att ta välgrundade beslut vad gäller framtida etableringar av vindkraftsparker till havs. Samtidigt ser vi ett behov att fördjupa oss ytterligare i ämnet för att ta reda på ännu mer om hur livet i havet påverkas av vindkraftsparker, samt vilka områden som är viktigast för de förändringar vi ser. Man skulle då till exempel eventuellt kunna minska påverkan genom att bygga vindkraftsverken där känsligheten mot dessa förändringar är minst. Man får också komma ihåg att ett stort hot mot livet i havet är klimatförändringen, så de förändringar havsbaserad vindkraft orsakar får vägas mot den minskning i klimatförändring den också bidrar till, som i sin tur är positivt för havet, avslutar Lars Arneborg.

HÄR finns rapporten i sin helhet.