Skolverket behåller antiken men stryker annan västerländsk historia – lärare vittnar om svårigheter

Än en gång avslöjas Skolverkets försök att skriva om den västerländska historien. Fokus i den nya kursplanen läggs på ”förändringen i synen på kön” samtidigt som man stryker moment som forntiden och den europeiska medeltiden. 

Den senaste tiden har skolmyndigheten varit i blåsväder efter att ha lagt fram nya förslag på kursplaner för grundskoleelever. Bland annat skulle antiken plockas bort från historieämnet – något som upprört många. Efter den massiva kritiken meddelade Skolverket att man insett att det ”saknas stöd för förslaget”, något som Samhällsnytt tidigare uppmärksammat.

Samhällsnytt har nu undersökt hela Skolverkets förslag. Det framgår att även om Antiken och den nordiska medeltiden nu inte stryks så är det många andra viktiga västerländska historiska epoker som inte längre ska läras ut:

• Förhistorisk tid – där jordbruket uppkom
• Forntiden – med de första högkulturerna, då skriftspråket växte fram
• Folkvandringstiden – då många olika folkstammar förflyttade sig över den europeiska kontinenten
• Den europeiska medeltiden – då riddarna var i fokus och kristendomen dominerade som allenarådande religion
• Renässansen – då antikens kulturarv återuppväcktes

Bland det som historielärarna ska fortsätta att undervisa eleverna om finns ”demokratisering och ökad globalisering” med stort fokus på kvinnorörelsen och ”förändringen i synen på kön, jämställdhet och sexualitet”.

LÄS ÄVEN: Skolverket skär i historieundervisningen – allt om västerländska civilisationens ursprung ska bort

Samhällsnytt har under tisdagen talat med historieläraren Tristan Tempest.

Hur kommer detta att påverka er historielärare i praktiken?

– I praktiken kommer Skolverkets nya förslag innebära frustration för historielärarna, som får en svårare pedagogisk uppgift. De nya läroböckerna för högstadiet kommer inte att börja från början och arbeta sig framåt kronologiskt lika komplett som nu, utan kommer att plötsligt börja med antiken, för att sedan göra ett långt hopp därifrån ända fram till Columbus. Läroböckerna för mellanstadiet kommer att behandla vikingatiden och Nordens medeltid utan att skriva om den övriga europeiska medeltiden.

Vilka svårigheter kommer detta att innebära?

– Det långa hoppet blir en utmaning för historielärarna, som är vana vid att förklara historien kumulativt och i termer av kronologiskt ordnade orsaker och följder. Att då plötsligt börja med de antika grekerna och sedan Columbus, utan att ha förklarat jordbrukets och högkulturernas uppkomst, respektive medeltiden och renässansen, blir minst sagt knepigt. En historia berättas enklast i följd samt utan luckor och hopp.

Hur ser det ut sedan tidigare?

– Sedan 2011 finns i historieundervisningen redan stora problem med den kronologiska kontinuiteten, och den lärobok som min skola använder nämner t.ex. inte ens Martin Luther eller reformationen på 1500-talet.

Finns det något du som historielärare vill hälsa till Skolverket?

– Oavsett hur få timmar ämnet historia har i grundskolan, och oavsett hur mycket tyngdpunkten ligger på modern historia, så är det ändå enklast och begripligast att börja från början utan att göra några hopp i historieberättandet. Förhistorien, forntiden, och medeltiden får gärna förklaras översiktligt och snabbt, men samtliga behövs för sammanhanget och förståelsen.

LÄS ÄVEN: Efter massiva kritiken: Skolverket behåller antiken i kursplanen

Skolverket har valt att behålla antiken i kursplanen eftersom man ”saknar stöd från historielärare”. Men de andra viktiga historiska epokerna, som inte fått lika mycket medial uppmärksamhet, är fortsatt borttagna från kursplanen.