Skattemiljoner till statliga podcasts

Diverse myndigheter har fått för sig att skattebetalarna vill finansiera, och eventuellt lyssna på, deras podcasts. Det kan bli rejält dyrt per avsnitt visar en granskning.

Den offentliga sektorns kostnader för kommunikation skenar och bara myndigheternas “påverkanskommunikation” kostar skattebetalarna mer än 1,5 miljarder kronor per år. Utöver saker som profilprodukter, reklam och annonsering går pengarna också till en bred flora av poddar med ämnen som rasism, trädgårdar och strålsäkerhet.

En granskning som Slöseriombudsmannen Philip Syrén gjort av skattefinansierade poddar visar att kostnaderna kan variera kraftigt. Värst är Kriminalvårdens podcast som kostade185 000 kronor per avsnitt. Ytterligare 3,7 miljoner kronor lades på reklam och marknadsföring av podden.

LÄS ÄVEN: Slöseriombudsmannen: “Brutala slöserier i miljardbelopp” av skattepengar

Gapet till tvåan är rejält – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd lade 82 704 per avsnitt medan Sjunde AP-fonden betalade mellan 30 000 och 120 000 kronor per avsnitt.

Billigast i granskningen är Specialpedagogiska skolmyndigheten vars avsnitt kostat 4 272 kronor.

Hemliga siffror

Alla vill dock inte svara på frågor om kostnader. Då Philip Syrén begärde ut underlag från Polismyndigheten påstod man att ingen av deras sju regioner driver någon podcast eller har gjort det under de senaste åren. Samtidigt släppte Polispodden Norvästra Skåne ett avsnitt så sent som i januari i år. Även tidigare har man producerat flera andra poddar.

Hos Vattenfall heter det att man inte kan lämna ut uppgifterna “av bland annat konkurrensskäl” medan Västra Götalandsregionen under de senaste två åren har betalat över en kvarts miljon kronor bara för licenskostnader för sina poddar.

Philip Syrén påpekar avslutningsvis att granskningen utgör ett urval av de skattefinansierade poddarna och understryker att det finns många fler.

Absurda kostnader

Syrén säger till Samnytt att han tycker det handlar om helt absurda kostnader och frågar sig hur man ens kan bränna hundratusentals kronor per avsnitt.

– Frågan om ifall det är rimligt spenderade skattepengar eller inte stannar inte vid antalet lyssningar eller lyssnare. Inte heller vid antalet kronor som har spenderats. Frågan är vad skattebetalarna får tillbaka i relation till kostnaden? Vilken är skattenyttan? Om det endast handlade om att få många lyssningar eller lyssnare så hade de kunnat rekrytera Alex och Sigge för att prata om allehanda ämnen för miljoner av skattebetalarnas pengar, säger Syrén.

– Vi på Skattebetalarna har tex en podcast som släpper nya avsnitt varje vecka med inbjudna gäster. Genom den kan vi plocka upp vinklar och nyheter som vi kan göra ytterligare saker på. Det kan handla om rapporter, debattartiklar, underlag till politiker, texter till vår medlemstidning med mera. Kostnaden för podden är utrustningen och vår egen tid. Vad som motiverar att det offentliga lägger mångfaldigt mer på sina poddar än vi gör är höljt i dunkel.

Syrén vänder sig inte emot att de har en podd för att få ut information om myndighetens verksamhet, eller för att locka fler till att söka sig till att arbeta inom den aktuella myndigheten. Men mervärdet av att lägga så mycket av skattebetalarnas pengar som de gör är inte uppenbart, slår han hast.

LÄS ÄVEN: Skattemiljoner till ljud- och klimatkonst