”SD-priser” på drivmedel pressar inflationen

Riksbanken med Erik Thedéen i spetsen har haft stora problem att få ned inflationen eftersom man i det numera högbelånade Sverige inte kan använda det penningpolitiska ränteverktyget fullt ut. I stället blir det Tidöpartierna med SD i spetsen som klarar biffen genom att kraftigt sänka priset på bensin och diesel.

De skyhöga ”sossepriserna” på drivmedel har drivit på inflationen rejält i Sverige. På motsvarande sätt bidrar de kraftigt sänkta ”SD-priserna” på bensin och diesel nu till att dämpa inflationen.

Det ger i sin tur Thedéen utrymme att sänka styrräntan, vilket skulle glädja de många högbelånade hushåll och bostadsrättsföreningar som idag kämpar för sin ekonomiska överlevnad.

Sänkt reduktionsplikt ger effekt

Beslutet att sänka den så kallade reduktionsplikten – inblandningen av ineffektiva, dyra och motorskadliga biodrivmedel i bensinen och dieseln – har enligt bedömare, bland annat Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson, tryckt ned inflationen med åtminstone 0,3 procentenheter.

Det innebär att det finns utrymme för att backa tillbaka en av Riksbankens senaste räntehöjningar, kanske rentav två. Om så blir fallet är det inte bara transportnäringen, lantbruksnäringen och alla hushåll beroende av bilen som har anledning att tacka Åkesson och de övriga Tidö-partiledarna, utan också alla bolånetagare.

Dieseln drygt 4 kr billigare

Undanröjandet av de tidigare ”sossepriserna” på drivmedel innebär konkret att dieseln från årsskiftet blivit en bra bit över 4 kr litern billigare och bensinen drygt 1 krona litern billigare.

Det har kunnat ske framför allt genom att sänka reduktionsplikten från höga 30 procent i dieseln till mer rimliga 6 procent. Fortfarande befinner sig flera av Tidöpartierna dock en god bit ifrån vad man lovade i sänkta drivmedelspriser innan valet.

Ett rejält utrymme att sänka mer finns fortfarande i beaktande av att cirka 60 procent av priserna är skatt. I jämförbara USA ligger bensinpriset omräknat från dollar och gallon på runt 10 kronor litern.

Lägre oljepriser bidrar också

Vissa hade befarat att drivmedelsjättarna skulle sänka mindre än vad de politiska besluten möjliggjort och öka sina vinstmarginaler. Men så ser inte ut att ha skett. SD och regeringen får också viss medvind för sina vallöften genom att oljepriserna gått ned lite, vilket också bidrar till lägre literpris vid pump.

Räknar man med den effekten på inflationen kan ovan nämnda effekt på inflationen dubblas. Det ger Riksbanken utrymme att sänka styrräntan med 0,6 procentenheter.

Sekundärt blir den inflationsdämpande effekten ännu större genom att priserna på många varor som produceras och transporteras med bensin och diesel kan sänkas.

Inflationsmålet i sikte

Sammantaget ser det ut som att Sverige kan gå från galopperande inflation till att landa tämligen nära målet på 2 procent (KPIF). Och SD och regeringspartierna kan ta på sig en betydande del av äran för det.

Ännu bör Tidöpartierna dock inte sitta nöjda. Mer finns att göra. Det så kallade rena inflationsmåttet, KPI, som inkluderar ränteökningar, ligger fortfarande kvar på alltför höga 5 procent till dess Thedéen börja sänka styrräntan och bankerna följa efter med sina utlåningsräntor.