Riksrevisionen ger svenska biståndet bakläxa

Uppföljningen som görs av det svenska biståndet ger information om verksamhetens resultat men behöver fokusera mer på de långsiktiga effekterna. Dessutom brister regeringens rapportering av biståndets resultat till riksdagen. Det är slutsatsen i en granskning som Riksrevisionen gjort av det svenska biståndssystemet.

I dagsläget ligger den svenska biståndsbudgeten på ungefär 56 miljarder kronor om året. Riksdagen har efterfrågat att regeringen ska förbättra rapporteringen om biståndets resultat, bland annat med en tydligare koppling mellan resultaten och politikens inriktning, vilket är anledningen till att Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med att följa upp och utvärdera biståndet.

LÄS ÄVEN: Riksrevisionen: Stora brister vid återkallande av uppehållstillstånd

Granskningen visar att Sida och Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, genomför uppföljningar och utvärderingar som bidrar med en stor mängd information om biståndets resultat till regeringen men Sida behöver bli mer strategiska avseende att hämta in information om de långsiktiga effekterna av biståndet – framför allt för att nå målen på strateginivå och för att riksdag, regering och allmänhet ska få insyn i vad biståndet leder till.

Riksrevisionen konstaterar också att resultaten som rapporteras till regeringen bara i begränsad omfattning påverkar regeringens utformning av biståndspolitiken, och att set snarare är politiska prioriteringar och andra aspekter som avgör vilka förändringar som ska ske.

– Det är viktigt att det finns ett tydligt ramverk för hur biståndets resultat ska följas upp, utvärderas och rapporteras, för att säkerställa att alla delar hänger ihop i en helhet, säger Linnéa Åström Tolf, projektledare för granskningen.

Otillräcklig insyn

Utifrån regeringens resultatredovisning går det inte att bedöma om biståndet lever upp till riksdagens mål.

– Det innebär att riksdagen inte får tillräcklig insyn i vad biståndet leder till. Dessutom är det inte effektivt att lägga stora resurser på uppföljning och utvärdering om inte resultaten används i utformningen av biståndet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

De rekommendationer som Riksrevisionen föreslår är bland annat att utformningen av biståndet i högre grad utgår från en analys av de resultat som har uppnåtts och att Sida ser till att säkerställa att det finns förutsättningar att följa upp och utvärdera långsiktiga effekter.

LÄS ÄVEN: Riksrevisionen: Skrota Allmänna arvsfonden