Riksdagsbeslut idag: Kraftiga försämringar i pensionssystemet

På onsdagen fattade riksdagen beslut om kraftiga försämringar i den svenska pensionstryggheten. Krisen har sin främsta orsak i att allt fler som är berättigade till pension inte har arbetat och betalat in till systemet. Men de nu beslutade försämringarna drabbar alla.

Försämringarna i det svenska pensionssystemet, som inleddes med de stora pensionsreformerna på 1990-talet, ökar nu ytterligare. På onsdagen fattade riksdagen beslut om en höjning av alla pensionsåldrar.

Riktmärket är att den gängse pensionsåldern successivt ska höjas, nu till 66 år, nästa år till 67 år och 2026 till 68 år. Om underfinansieringen av pensionssystemet fortsätter att eskalera kan åldersnivåerna komma att höjas ytterligare. Man klargör att någon bortre gräns inte finns utan att höjningarna med viss automatik ska ske utifrån statistik om förväntad medellivslängd.

Ingen bortre gräns för hur mycket pensionsåldern kan höjas

I motsats till ett flertal andra centrala riksdags- och regeringsbeslut som fattats den senaste tiden som inte börjar gälla förrän om flera år, anser man att försämringarna i pensionssystemet ska börja införas nu direkt.

Redan i år höjs det år man tidigast kan börja ta ut pension från 62 till 63 år. Även 62 år var en försämring jämfört med tidigare då man tills för några år sedan kunde börja trappa ned vid 60 års ålder och exempelvis arbeta halvtid och ha pension på halvtid. Att göra så påverkar dock pensionsbeloppets storlek.

Åldern för när man kan börja ta ut full pension utan att det minskar beloppsstorleken höjs nu direkt från 65 till 66 år och i två etapper till under mandatperioden till först 67 och sedan 68 år.

Försämringarna i möjligheten att gå pension tidigare drabbar alla som är födda 1961 och senare, medan försämringen för att ta ut full ordinarie ålderspension drabbar den som är född 1958 och senare. Den sistnämnda försämringen gäller även för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg.

Rätten till grundavdrag och jobbskatteavdrag föreslås också justeras som en konsekvens av de höjda pensionsåldrarna.

Underlaget är framtaget av den så kallade Pensionsgruppen där Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna ingår. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har stängts ute från gruppen.

Läs mer om de nya reglerna på Pensionsmyndighetens webbplats.

Flera orsaker till försämringarna

Försämringarna har motiverats med att vi lever allt längre och är friska och arbetsföra i allt högre ålder. Man har som skäl också påtalat att allt fler utbildar sig längre och därför träder in på arbetsmarknaden och börjar betala till pensionssystemet senare.

Andra menar att den främsta orsaken till att pensionspengarna inte räcker till är att allt fler, framför allt utrikes födda och andra generationens migranter, fått rätt till pension trots att de aldrig eller i väldigt ringa omfattning arbetat och betalat in några pengar till pensionsfonderna.

Den allmänna pensionen finansieras genom arbetsgivaravgifterna som är en dold skatt på idag 31,42 procent av bruttolönen. Det är emellertid endast 10,21 procent som går till pension.

Den största delen av arbetsgivaravgiften, 11.62 procent, är en ospecificerad post – så kallad allmän löneavgift – som går rakt in i statskassan utan någon öronmärkning. Detta har kritiserats och om den delen av de av den anställde intjänade pengarna i stället tillfördes pensionssystemet skulle pensionen för den som arbetat potentiellt kunna höjas till det dubbla.