Riksdagen: 300 miljarder kronor till Nato-försvaret

Sverige rustar upp försvaret i en aldrig tidigare skådad omfattning. Alla riksdagens partier står nu bakom en uppgörelse om ytterligare 300 miljarder kronor till militärt och civilt försvar. Satsningen sker inför Natos toppmöte i Haag, där nya krav väntas – och den är även ett svar på USA:s kritik om att europeiska länder inte tar sitt ansvar. Kritiken från president Donald Trump har väckt starka reaktioner, men i praktiken får han nu gehör.

Efter vårens förhandlingar har samtliga riksdagspartier nu enats om ett massivt tillskott till det svenska försvaret. På torsdag ska uppgörelsen presenteras officiellt, men enligt uppgifter rör det sig om ett tillskott på totalt 300 miljarder kronor – där 250 miljarder öronmärks för det militära försvaret och 50 miljarder för civila beredskapsåtgärder.

LÄS ÄVEN: Kristersson lovar 5 procent av BNP till Nato-försvaret

Beslutet innebär att Sverige uppfyller de mål som förväntas antas på Natos toppmöte i Haag: att medlemsländerna ska avsätta minst 3,5 procent av BNP till det militära försvaret och ytterligare 1,5 procent till civilt försvar.

Luftvärn, markstyrkor och ammunition

Den militära delen av satsningen blir lånefinansierad och kommer bland annat att användas till att stärka markstridskrafter, utöka luftvärnsförmågan och säkra tillgången på ammunition. Exakt vilka enheter som ska växa eller nyetableras är ännu inte offentligt – fortsatt politisk dialog väntas på den punkten.

Även civilförsvaret omfattas av uppgörelsen. Här handlar det om investeringar i beredskapslager för mat, medicin och drivmedel, men även om förbättringar inom infrastruktur och delar av sjukvården. Den civila satsningen på 50 miljarder kronor ska likaså finansieras genom lån.

Oenighet om finansieringsmodell

Trots den breda enigheten om själva satsningen råder det politisk oenighet kring hur kostnaderna ska täckas långsiktigt. Regeringspartierna menar att tillväxt och budgetprioriteringar ska räcka.

LÄS ÄVEN: Åkesson: Försvaret före bistånd

Socialdemokraterna föreslår en särskild beredskapsskatt för att finansiera delar av försvarets utbyggnad. Hur finansieringsmodellen i slutänden kommer att se ut beror delvis på vilken regering Sverige har efter valet nästa år.

Ett svar på amerikansk kritik

Att Sverige nu kraftigt stärker sitt försvar är inte bara ett sätt att möta Natos kommande krav – det är också ett svar på återkommande kritik från USA:s president Donald Trump, som anklagat Europas Natoländer för att åka snålskjuts på amerikansk militär. Kritiken har offentligt avfärdats som provocerande och hotfull, men den har samtidigt tagits på största allvar i sak.

Genom den aktuella uppgörelsen visar svenska politiker att man både hörsammar och agerar på kravet att ta större ansvar för det Nato-gemensamma försvaret.

Fortsatta samtal väntar

På torsdagen hålls en gemensam presskonferens med finansminister Elisabeth Svantesson och försvarsminister Pål Jonson, tillsammans med representanter för samtliga riksdagspartier. Men processen är inte över – fler samtal ska föras om hur satsningarna konkret ska fördelas mellan olika områden.

LÄS ÄVEN: Nato-chefen: Mer pengar till Nato – eller lär er ryska