Riksbankschefen bekänner kalla fötter om räntehöjningar

Riksbankens räntehöjningar har skapat ilska hos många högbelånade bostadsägare. Nu flaggar riksbankschef Erik Thedéen för att han kan ha tagit i lite för mycket. Men han garderar sig samtidigt med att det tvärtom kan visa sig att Riksbanken varit för vek med sitt räntevapen.

Sverige har en längre tid drabbats av galopperande inflation som urholkat hushållens köpkraft och utplånat åratal av reallöneökningar. Riksbanken har samtidigt haft stora problem med att använda sitt penningpolitiska räntevapen för att hejda inflationen.

Detta därför att den extremt låga ränta – tidvis noll- och minusränta – man under ett antal år beslutat om skapat en mycket stor tillströmning av bolånetagare. Ungefär hälften av landets hushåll äger idag sin bostad.

Bland den stora gruppen nytillkomna bolånetagare finns många som inte tagit höjd för räntehöjningar och saknat ekonomiska marginaler när Riksbanken nu börjat höja räntan igen i syfte att försöka få stopp på den skenande inflationen.

Försökt gå gyllene medelväg

Riksbankschef Erik Thedéen som relativt nyligen tagit över det svåra uppdraget, har stått inför dilemmat att antingen gynna den halva av befolkningen som har bolån eller den andra ekonomiskt svagare halvan av befolkningen som inte har bolån och som drabbats relativt sett hårdast av de kraftiga prisökningarna på bland annat livsmedel, el och drivmedel.

Thedéen har försökt gå en gyllene medelväg genom att höja styrräntan en del men inte så mycket som egentligen skulle behövas för att få ned inflationen till deklarerat ideala 2 procent. Men även dessa måttliga räntehöjningar har skapat stora problem för många bolånetagare.

Kommunicerar kalla fötter

Nu kommer signaler från riksbankschefen om att han ångrar åtminstone några av höjningarna och kanske borde favoriserat den halva av befolkningen som har bolån mer än den halva som inte har det. ”Det finns en risk att vi har tagit i för mycket”, säger han med adress till arga bolånetagare.

Samtidigt säger Thedéen att han också, i inflationshänseende, kan ha tagit i för lite. Vad som visar sig vara fallet får tiden utvisa och framtidens ekonomiska historieskrivare döma om. ”Vi har inte sett facit ännu”, konstaterar riksbankschefen.

Många på bolånetagarnas sida

Många ekonomiskt analytiska opinionsbildare ha positionerat sig på bolånetagarnas sida. Tyngdpunkten i rapporteringen ligger på de problem man, korrekt eller inte, menar att räntehöjningarna medfört och mindre på de som inflationen orsakat.

Ett exempel är TT som trots att det är annandag jul ringt upp Thedéen för att fråga honom om han inte har dåligt samvete över att ”ha fattat sådana räntebeslut som gör det svårt för så många”. Och riksbankschefens svar indikerar att han, om inte legat sömnlös om nätterna, ändå känt det dra lite kallt om fötterna.

4 procent historiskt måttlig nivå

Samtidigt är 4 procent en historiskt sett tämligen måttlig styrräntenivå. Även om den under ett antal år varit lägre och till och med noll och negativ, har den också under långa perioder varit avsevärt högre och närmare 9 procent som högst.

Thedéen försvarar också sina räntehöjningar med att inflationen slår hårdare än räntan och konstaterar att det är ”en rimlig argumentation” för att försvara räntebesluten. Han tillägger dock, för att inte ytterligare spä på förbistringen mellan honom och gruppen bolånetagare med små marginaler att ”det är en klen tröst om man sitter i en tuff situation med både räntehöjningar och inflation”.

Fastighetsbolag bland de drabbade

Bland de med höga lån och små marginaler finns inte bara enskilda hushåll som tagit bostadslån på gränsen till vad man klarar. Här finns också en rad företag som skuldsatt sig utan framförhållning inför kommande räntehöjningar.

En stor del av dessa är samtidigt kopplade till bostadsmarknaden. Det rör sig i många fall om bostadsrättsföreningar med stora lån på de fastigheter som bostadsrätterna är inhysta i. Här har det blivit och fortsätter att bli akuta ekonomiska problem när lån med bundna räntor ska sättas om, med kraftiga höjningar av månadsavgiften för bostadsrättsinnehavarna.

Efterlyser debatt

Att det inte funnits några spärrar för fastighetssektorn att överbelåna sig, menar Thedéen är det kanske största ekonomiska bekymret då det mer än andra delar av problematiken riskerar slå mot Sverige nationalekonomiskt.

Riksbankschefen säger till TT att han efterlyser ”en rejäl debatt om att fastighetsbolag har tillåtits att belåna sig så mycket att de faktiskt utsätter svensk ekonomi för stora risker”. Han menar att det ”inte är en rimlig ordning” och ett tecken på ”ett systemfel”.

Samtidigt är det precis som på den privata sidan de extremt låga räntor som Riksbanken beslutat om som drivit upp belåningen i fastighetssektorn. Men Thedéen vill heller peka finger mot det han kallar ”ett system av kreditanalytiker, aktieanalytiker och de som gör fastighetsaffärer” som ansvarig för situationen.

Enligt Thedéen finns i Sverige en unik och osund koppling mellan fastighetssektorn och banksystemet. Den behöver brytas innan nästa kris slår till, anser han.

Skrattar bort oförskämd TT-journalist

Samtidigt påminner han om att Sverige inte är en isolerad ö utan påverkas mycket av och i annat tvingas följa efter beslutsmässigt relativt utvecklingen internationellt. Som faktorer som påverkar Sverige starkt ekonomiskt nämner Thedéen Putins orättfärdiga krig i Ukraina och Israels rättfärdiga krig mot terrorn i Gaza.

TT uttrycker i slutet av intervjun åsikten att Thedéen genom sina räntebeslut gjort sig till en så förhatlig person att han inte förtjänar att bli inbjuden till några julbord. Riksbankschefen gör en ansträngning att skratta bort TT-journalistens oförskämdhet och säger att han i varje fall ”har en kärntrupp av vänner som faktiskt fortfarande tycker om mig som vän”.