Riksbanken drivande kraft bakom ökad branschmognad inom blockchain och krypto

Det finns skilda uppfattningar om blockchain och kryptovalutor inom Sverige. Finansinspektionen har en bestämd uppfattning om emissioner av nya kryptovalutor, så kallade ICOs (Initial Coin Offerings), samt investeringar i kryptovalutor och användandet av krypto som ett betalningsmedel. FI har flera gånger utfärdat varningar om krypto på grund av dåligt konsumentskydd. Samtidigt har Riksbanken uttryckt intresse för att skapa en officiell kryptovaluta, e-Krona, ett så kallat stablecoin som har värdet 1:1 med SEK.

Utöver e-Kronan har Riksbanken frågat riksdagen om en total investering på 150 miljoner kronor över en femårsperiod för att etablera en innovationshub för krypto, som bland annat inkluderar ett årligt blockchain expo. Om regeringen godkänner förslaget kan Sverige placera sig i framkanten av blockchainutveckling och på sikt främja både konsumentskydd och krypto användning.

Historiskt har Sverige haft ett bra track record inom finanssektorn, inte minst fintech där flera svenska bolag har gjort framsteg för betallösningar. Exempel på detta är BankID och Swish som Riksbanken tog fram tillsammans med ledande svenska banker. Dessa ID- och betallösningar gav sedan upphov till fintech-bolag som Trustly, som först revolutionerade betalningar för vadslagning på nätet och senare etablerade sig inom e-handel och andra segment. Efter att e-legitimering och snabba transaktioner blivit en del av vardagen för svenskar kunde Trustly växa utomlands. De följde samma modell som i Sverige, där de återigen riktade sig till vadslagning på nätet, fast för casino utan svensk licens. Om Riksbanken får igenom sitt förslag kan vi möjligtvis se en liknande utveckling inom blockchain.

Att digitala betalningar och valutor tar större plats inom Sverige är naturligt då vi är på väg mot ett kontantlöst samhälle. Därför är det inte konstigt att Riksbanken trycker på kring kryptovalutor. Det är en ny teknologi och finansiellt instrument som lider av både växtverk och tonårstrots, vilket till stor del ligger till grunden för de problem som kryptovalutor oftast associeras med: dåligt konsumentskydd, risker kring kriminell aktivitet och bedrägerier.

De ovanstående problemen har dock inte stoppat accelerationen för användandet av kryptovalutor. När det kommer till krypto som betalmedel internationellt kan man se likheter med Swish och Trustly kring snabba överföringar på den svenska marknaden, där det utanför Sveriges gränser blir allt vanligare att casinon utan svensk licens anpassar sig till kryptovalutor för att förbättra kring onboarding av nya kunder och betalningar. I takt med den ökningen skapas en större efterfrågan om bättre konsumentskydd där regeringen behöver ta ett bättre ansvar och involvera sig själv i linje med vad Riksbanken försöker åstadkomma. En central kryptovaluta, e-Krona, med insikt från exempelvis Finansinspektionen kan hjälpa till med ökad branschmognad och samtidigt förbättra konsumentskyddet både vid investeringar och betalningar.