Region: Sverige ett rasistiskt land – inför vårdutbildning som ska öka toleransen

I slutet av förra året meddelade Socialstyrelsen att man tagit fram ett utbildningsmaterial med syfte att bekämpa den påstått utbredda rasismen inom den svenska vården. En av regionerna där utbildningen genomförs är Västra Götalandsregionen. Där menar regionutvecklaren att vi i Sverige anser oss vara ett icke-rasistiskt land men att det inte stämmer överens med verkligheten.

Initiativtagare till Socialstyrelsens utbildning är en grupp som kallar sig ”Läkare mot rasism” som vill ”synliggöra den strukturella rasismen i svensk sjukvård”.

Samtidigt finns det de som inte håller med om gruppens slutsatser. En av dem är Göteborgs-Postens ledarskribent Adam Cwejman som menar att det gruppen i stället ägnar sig åt är att kollektivt skuldbelägga svenska folket på ett sätt som gränsar till förtal.

LÄS ÄVEN: Nu ska vårdanställda botas från sina ”omedvetna” rasistiska fördomar

Sara Tedsjö är regionutvecklare vid Västra Götalandsregionens Kunskapscentrum för jämlik vård och har varit med att ta fram materialet.

– Så länge vi har rasism i samhället kommer det att avspeglas i vården, eftersom vården är en spegling av hur det ser ut i stort, säger hon.

Historiskt perspektiv

Enligt Tedsjö kan den påstådda rasismen exempelvis handla om stereotypa bilder om att människor skiljer sig åt anatomiskt beroende på vilken hudfärg de har. Man menar också att det kan fungera omvänt – patienter som utsätter vårdpersonal eller studenter för rasism.

Kursen tar avstamp i rasismens historia med fokus på Sverige. Just det historiska perspektivet anser Tedsjö är viktigt att få med.

– I Sverige anser vi oss vara ett icke-rasistiskt land, som tar emot flyktingar och även historiskt sett har tagit emot flyktingar i kristider. Det kan påverka hur det ser ut i dag. Vår självbild kanske inte stämmer med hur faktiskt det ser ut, och det gör att det kan vara svårt att prata om det.

Patientsäkerhet

Utbildningen sägs också syfta till att synliggöra sina egna normer och värderingar. Tedsjö menar att ingen är helt neutral och objektiv och att alla har sina fördomar, men att bli medveten om dem skapar förutsättningar för att inte agera på dem i mötet med kollegor och patienter.

– I slutänden handlar det om patientsäkerhet. Behandlar man patienter olika eller inte alls riskerar man vårdskador. Vi vet att det finns patientgrupper som inte söker sig till vården för att de inte känner tillit till den, eller att de söker för sent. Det kan få jättestora konsekvenser, både för individer och på gruppnivå, för folkhälsan.

Satsning på migranter

Under 2024 och 2025 har regionens Kunskapscentrum för jämlik vård extra fokus på migration och etnicitet med målet att fler ska få den vård de har rätt till och att vårdpersonal ska känna sig bättre förberedd då illegala invandrare söker hjälp.

– En vanlig missuppfattning är att de bara har rätt till akut vård, men det stämmer inte, säger Sofia Nilsson, regional samordnare för migrationsfrågor i hälso- och sjukvården.

– Vuxna har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå – den listan är ganska omfattande. De har också bland annat rätt till mödrahälsovård och förlossningsvård, säger hon.

LÄS ÄVEN: Kriminella gängen startar vård- och vaccinationscentraler