Regeringens beslut: Rejält höjt pris på bensin och diesel

Regeringen och Sverigedemokraterna höjer nu återigen priset på bensin och diesel – rejält. Partierna har kommit överens om införandet av EU:s storslagna projekt den ”europeiska gröna given” med bland annat nya straffskatter på drivmedel. Något som kan göra att priset stiger med många kronor litern.

Vad det i första steget handlar om är EU:s nya utsläppshandelssystem Emissions Trading System 2 – ETS 2 – som införs 2027. Det tidigare systemet för handel med så kallade utsläppsrätter har endast gällt större industrier.

– ETS 1 är för stora industrier, energiföretag, el- och energiproduktion, förklarar Viktor Löfvenberg på Naturvårdsverket för Samnytt.

Löfvenberg är handläggare på myndigheten och jobbar just med att införa det nya systemet, vilket även kommer omfatta transport- och byggsektorn.

– De som ska rapportera utsläppsrätterna i ETS 2 är inte de som står för utsläppen, utan de som levererar bränslen, medan utsläppen sker hos till exempel en privatbilist. Det är en stor skillnad, säger han.

Ny straffskatt

Rent konkret innebär det nya systemet att företag som säljer drivmedel, alltså till exempel bensin eller diesel, i framtiden måste betala en slags straffskatt för det. Hur stora beloppen blir avgörs av en marknad för utsläppsrätter.

Enligt EU:s direktiv kommer det finnas ett ”tak” för hur hög utsläppsskatten kan bli innan ”mekanismer” frigör fler utsläppsrätter på marknaden, för att drivmedelspriset inte ska skena iväg för mycket. Enligt direktivet, som tillämpar 2020 års prisnivåer, är taket satt till 45 euro per ton koldioxid. Något som successivt räknas upp med inflationen.

– Vad jag hört är att det i nuvarande priser är mer än 45 euro. Det är över 50 euro i dagsläget, säger Viktor Löfvenberg.

Han bedömer priset till omkring 56 euro i dagsläget. Och han berättar att det inte är säkert att priset på utsläppsrätterna kommer hålla sig under eller ens i närheten av taket.

– Vi har sett analyser och rapporter som visar att priset kan likväl närma sig 200 euro. Det beror på vilka styrmedel medlemsländerna har för att få ned utsläppen i de här sektorerna som omfattas av ETS 2, berättar handläggaren.

Flera kronor litern

En liter bensin släpper ut omkring 2,3 kilogram koldioxid när den förbränns, medan mängden är omkring 2,7 kilogram för diesel. Utsläppsrättens tonpris kommer alltså på ett ungefär slås ut på 430 liter bensin respektive 370 liter diesel.

När handeln med utsläppsrätterna inleds år 2027 motsvarar det ett prispåslag med omkring 1:50 per liter bensin och 1:70 per liter diesel räknat på ett utsläppsrättspris på 56 euro per ton, vilket är den nivå Viktor Löfvenberg bedömer att taket skulle ligga på just nu.

Om priserna på utsläppsrätterna däremot skulle rusa iväg till 200 euro, vilket vissa analyser pekar på, så skulle det innebära att prispåslag på över sex kronor för varje liter diesel. Alltså utöver de prisförändringar som redan förekommer på grund av fluktuationer i oljepriset och andra påslag.

Taket tas bort

Men pristaket, som inte är något egentligt tak, kommer bara finnas under en övergångsperiod. Redan om fem år kan priset på bensin och diesel komma att bli ännu högre.

– Det där pristaket gäller bara fram till 2029. Sedan tas den prisregleringen bort, så som direktivet är skrivet nu. Sedan finns andra prismekanismer i systemet, berättar Viktor Löfvenberg.

Så då kan det bli 1000 euro per ton, eller 2000 euro per ton?

– Om priserna skulle stiga till 1000 euro, så skulle andra prismekanismer slå till. Sedan skulle det bli politiskt ohållbart och de skulle tvingas justera systemet. Men nej, det finns inget pristak.

Så det blir upp till politikerna om de drar i bromsen vid ett bränslepris på 30, 40 eller 50 kronor litern?

– Ja, precis. Förutom de mekanismer som är beslutade.

”Europeiska gröna dealen”

ETS 2 är en del av den så kallade Europeiska gröna dealen – ett rödgrönt politiskt projekt som syftar till att göra EU ”klimatneutralt” till år 2050. Ett första delmål är att minska utsläppen med 55 procent fram till 2030, räknat på 1990 års nivåer.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har liknat det storslagna projektet med att placera en människa på månen.

Alla EU-länder är emellertid inte med på klimattåget. Polen, som är starkt beroende av kolkraft, hoppade tidigt av. Politikerna i landet tror inte att det är möjligt att helt sluta med kol och olja inom 25 års tid.

Sociala klimatfonden

Handeln med de nya utsläppsrätterna beräknas generera enorma intäkter för såväl EU som EU:s medlemsstater. Och en stor andel av dessa intäkter, omkring 1000 miljarder svenska kronor fram till 2032, ska placeras i ”sociala klimatfonden”.

Fonden, som kommer inleda sin verksamhet året innan handeln med utsläppsrätterna påbörjas, ska därefter dela ut bidrag till privatpersoner, småföretagare och andra som anses drabbas extra hårt av de höjda priserna.

– Det är till dem som drabbas hårt av högre bränslepriser och uppvärmningskostnader, förklarar Löfvenberg.

Så man inför en ny skatt, och sedan får folk söka bidrag för att få råd med bensin och diesel?

– På vilket sätt det sedan delas ut vet jag inte, det kan medlemsländerna själva genomföra, men 25 procent av intäkterna som staten får ska ges i bidrag in i den sociala klimatfonden, svarar Viktor Löfvenberg.