Regeringen ser ljusning i ekonomin

Staten bedömer att det finansiella tillståndet kommer att försämras under innevarande år, dock mindre än ursprungligen antagit.

Regeringen justerar sin prognos för BNP för 2023, från en nedgång om 1,0 procent till en nedgång om 0,4 procent. Detta överensstämmer med prognosen från Konjunkturinstitutet (KI) den 21 juni.

Inför nästa år räknar staten med att den ekonomiska tillväxten kommer att vara något mindre än tidigare antytt, med en ökning på 0,8 procent jämfört med 1,2 procent enligt tidigare uppskattning. KI förutspår här en tillväxt om 1,4 procent.

Vid en presskonferens meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att avmattningen inom byggnadsindustrin är en av de mest ”oroväckande aspekterna av ekonomin”.

– Många byggherrar ställs inför betydande kostnader. Insatsvaror är betydligt dyrare nu, samtidigt som bostadspriserna sjunker och räntorna ökar. Lönsamheten är inte densamma som för några år sedan. Det tror vi kommer att fortsätta tynga ekonomin framöver, förklarar hon.

Trots det identifierar regeringen även positiva trender.

– Vi ser vissa ljusglimtar i den kyliga situationen, kommenterar Svantesson, och betonar bland annat att arbetsmarknaden fortsatt är stark.

Hon tillägger att detta kan bero på att företagen fortfarande upplever god efterfrågan och delvis på att många avhåller sig från att avskeda personal eftersom de ”vet att det kommer att vända”.

Fortfarande oro

Däremot anser Svantesson att det inte är läge att ”blåsa faran över” vare sig när det gäller inflation eller tillväxttakt.

När det gäller inflation tror staten att den kommer att vara i genomsnitt 8,6 procent i år enligt KPI-måttet, jämfört med 8,8 procent enligt tidigare prognos. För 2024 tror regeringen att inflationen kommer att vara 3,6 procent, vilket överensstämmer med tidigare prognoser.

KI förutser en inflation om 8,7 procent i år och 2,7 procent nästa år.

Enligt Svantesson märks nu en klar påverkan av inflation och stigande räntor på såväl konsumtion som bostadsinvesteringar. Hushållens ekonomiska spelrum har minskat.

Enligt regeringens prognoser förväntas arbetslösheten vara 7,6 procent i år och 8,2 procent nästa år. Det är något lägre än vad som förutsågs i april.

När det kommer till styrräntan är Svantesson något mer optimistisk än Riksbanken, och bedömer att räntan kommer att ligga på i genomsnitt 3,55 procent nästa år. Riksbankens utsikt är en ränta på 4,1 procent.