Regeringen och SD presenterade klimathandlingsplan

På torsdagen kallade partierna i Tidöunderlaget till pressträff för att kommunicera sin klimathandlingsplan och berätta hur man tänkt uppnå de kontroversiella långsiktiga klimatmålen till år 2045.

Statsminister Ulf Kristersson inledde med att slå fast att man nu lägger om från tidigare rödgröna regeringars meningslösa symbolpolitik till en politik med åtgärder som får verklig effekt på lång sikt när det gäller att minska Sveriges redan mycket låga utsläpp ytterligare.

Underströk kärnkraftens vikt för grön omställning

Han tydliggjorde också att de fyra partierna i Tidöunderlaget i motsats till föregående regeringar begriper att kärnkraften måste utgöra en bärande del i landets framtida elförsörjning om utsläppen ska kunna fås ned. Det underströk även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) lite senare under pressträffen.

Deltog i pressträffen gjorde även näringsminister Ebba Busch (KD) och Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen.

Den förstnämnda tryckte än hårdare än föregående talare på att Sveriges resa från ett av Europas fattigaste och mest lågutvecklade till ett av de rikaste och mest utvecklade kunna göras till stor del på grund av den ymniga tillgången på el och energi till konkurrenskraftiga priser. Busch menade att Sverige efter att de föregående regeringarna raserat det bygget nu delvis måste göras om så att Sverige åter kan inta en position i framkant.

När Kinnunen tog till orda fäste han vikt vid att Tidöpartiernas klimathandlingsplan tar ett brett grepp om frågorna i stället för att som tidigare regeringar ha tunnelseende och satsa allt på ”ett enda orealistiskt styrmedel”. Han tog också upp hur angelägna SD varit att vara delaktiga i arbetet med handlingsplanen i stället för att som några velat stängas ute från samtalen och besluten.

Adopterar EU:s nya utsläppshandelsystem

Någon nationellt suveränt självbestämmande på klimatområdet blir det däremot inte, trots SD:s inflytande. I stället ska Sveriges klimatpolitik i allt väsentligt vara kalkerad på beslut tagna i Bryssel. Ett exempel på detta i handlingsplanen som totalt omfattar cirka 70 punkter, är att Sverige år 2027 inför EU:s nya utsläppshandelssystem, ETS 2, något som kan innebära att drivmedelspriserna skjuter i höjden på nytt.

Sverigedemokraterna har däremot lyckats dämpa de övriga tre Tidöpartierna i deras iver att fortsätta vara bäst i klimatklassen på ett sätt som inte är motiverat i relation till Sverige globala klimatavtryck. Ett av de mer noterbara förslag som SD lyckades stryka är att inga blir som inte har nollutsläpp – i praktiken endast elbilar – ska få säljas efter år 2030, dvs redan om sex år.

Mer fokus på 2045 än 2030

Även mer generellt innebär Sverigedemokraterna påverkan på klimathandlingsplanen att fokus blir på de långsiktiga mål som ska uppnås till år 2045 och mindre på sådant som andra aktörer vill se genomfört redan till 2030. Partiets princip är att klimatpolitiken inte ska forceras på ett sätt så att den – i motsats till vad som i flera avseenden varit fallet hittills – inte ska drabba medborgarna på ett orimligt sätt.

Liberalerna med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i spetsen hade initialt krävt att SD skulle ställas utanför klimathandlingsplanen så att regeringen kunde gå längre, mer i linje med de tidigare S-ledda regeringarna. Men det kravet fick man ge upp.

Hela pressträffen kan ses nedan.