Regeringen och arbetsmarknadens parter överens om etableringsjobb

De subventionerade jobben ska gå till nyanlända och långtidsarbetslösa. Åtminstone 10 000 är ambitionen.

På måndagen meddelar regeringen att man kommit överens med arbetsmarknadens parter om att så kallade etableringsjobb bör införas med syftet att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden samt att underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

Trots en enligt regeringen stark arbetsmarknad är det alltför många som har svårigheter med att komma i arbete och ”alla som kan jobba ska jobba och bidra till vår gemensamma välfärd”.

– Stora samhällsutmaningar klarar vi bättre om vi gemensamt tar ansvar. För att knäcka långtidsarbetslösheten och för att lyckas med etablering och integration av den stora gruppen nyanlända har parterna en viktig roll att spela. Genom etableringsjobb kliver parterna fram och tar ansvar, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Etableringsjobben innebär en helt ny modell för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa kommer in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivarens totala lönekostnad begränsas, 8 400 kronor/månad, och individen får en statlig individersättning, upp till 9 870 kronor/månad, under högst två år.

Den som får ett etableringsjobb ges möjlighet att delta i sfi och annan kortare utbildning som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om.

Man hoppas att upplägget ska leda till en tillsvidareanställning på heltid hos arbetsgivaren.

– Den svenska modellen bygger på starka och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden. Parterna har ett långtgående ansvar för att reglera löner och villkor. Att parterna gemensamt har tagit initiativ till etableringsjobb visar på styrkan i den svenska modellen, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

De första etableringsjobben kan bli aktuella om ett och ett halvt år. Innan dess ska programmet anmälas till EU för godkännande och lagändringar som krävs måste godkännas av riksdagen.