Regeringen kan hemligstämpla förundersökningsprotokoll

Så kallade förundersökningsprotokoll kan i framtiden komma att beläggas med sekretess. Det föreslås i en utredning som regeringen just nu tittar på. Företrädare för etablerade medier kritiserar förslaget.

SOU 2024:51. Så kallas den statliga offentliga utredning på 372 sidor som påstås syfta till ”en mer rättssäker och effektiv domstolsprocess”.

På torsdag denna vecka löper tidsfristen ut för de instanser, domstolar, myndigheter och intresseorganisationer, som vill lämna synpunkter på utredningen och de förslag som presenteras i den.

36 sådana remissinstanser har bjudits in att yttra sig, varav tretton i skrivande strund har svarat.

Hemliga förundersökningar

Utredningen, som Tidöregeringen låtit före detta hovrättspresidenten tillika Ruben-medlemmen Fredrik Wersäll leda, vill inte minst ändra i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen. Den främsta förändringen gäller så kallade förundersökningsprotokoll.

LÄS ÄVEN: Nya rikspolischefen medlem i Expo-knutet nätverk

I motsats till idag föreslås att förundersökningssekretessen fortsätter gälla även efter att åtal väckts. Det innebär att vittnesförhör, brottsplatsbilder och annan bevisning som samlats i särskilda protokoll, och som idag offentliggörs inför en rättegång, inte längre kommer vara möjliga för allmänheten att ta del av.

Sekretessen föreslås gälla ”till dess att första instans har meddelat dom eller slutligt beslut i målet”, står att läsa i utredningen. Alltså kommer förundersökningsprotokoll bli offentliga först efter att domstolen meddelat sin dom.

Protokollen kan emellertid komma att lämnas ut ändå om inte ”en enskild lider skada eller men” eller ”syftet med domstolsprocessen motverkas”. Något som Kammarrätten i Stockholm befarar kommer leda till fler överklaganden från dem som begär ut sådana allmänna handlingar.

Kritiseras av medier

Regeringens utredare menar att det fortsatta urholkandet av offentlighetsprincipen är nödvändigt på grund av den ökande gängkriminaliteten. Att förhör och andra förundersökningsuppgifter offentliggörs menar man bidrar till att människor inte vågar vittna.

Men företrädare för ett flertal medier motsätter sig de föreslagna lagändringarna. I en gemensam debattartikel i Dagens nyheter skriver medarbetare från Aftonbladet, TV4, SVT, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens industri att ”förslaget innebär att en våt filt läggs över rapportering och granskning av rättsfall när allmänintresset är som störst, och skapar stora hinder i vägen för vårt arbete.”

De sex så kallat etablerade medierna, som ser sig själva som ”seriösa medier, som är anslutna till det medieetiska systemet”, vill istället att regeringen åtgärdar ”problem” med att förundersökningsprotokoll exempelvis läggs ut på internet på annat sätt.

Även exempelvis Föreningens grävande journalister är kritisk och tar Palmeutredningen som exempel, vilken under den nya lagen aldrig hade offentliggjorts, vilket i praktiken gjort det omöjligt att granska hur den skötts.