Regeringen höjer elskatten – igen

Nästa år höjs elskatten återigen i Sverige, trots vallöften om att den ska sänkas. ”Budgetprioriteringar”, menar närings- och energiminister Ebba Busch.

Enligt lagen om skatt på energi så ska den så kallade elskatten räknas upp varje år i takt med inflationen. Denna indexuppräkning gjorde att elskatten den 1 januari i år höjdes från 39,2 till 42,8 öre per kilowattimme, exklusive moms.

Och vid årsskiftet är det alltså dags igen. Då höjs energiskatten på el ytterligare, till 43,9 öre per kilowattimme. Eller omkring 54,9 öre medräknat momsen.

Höjs trots löften om motsatsen

Under valåret 2022, då energiskatten på el var 36 öre, talade samtliga partier som nu ingår i regeringssamarbetet om att sänka skatten. Då var de ännu i opposition.

LÄS OCKSÅ: Elbrist ger kassaklirr för stat och elbolag – 70 miljarder extra första halvåret

Moderaterna förslog att helt slopa skatt på el under januari och februari, årets mörkaste och kallaste månader. Liberalerna lovade både sänkt elskatt och slopad indexuppräkning, medan Kristdemokraterna lade flera olika förslag om sänkt elskatt. Sverigedemokraterna skrev i sitt valmanifest om en permanent sänkning av elskatten. Och om att helt slopa både skatt och moms på el vintern 2022/2023.

Men efter valsegern blev det inget av de fagra löftena. Elskatten har inte sänkts. Istället har den alltså höjts i enlighet med den indexuppräkning som slogs fast under den rödgröna regeringen.

Att sänka elskatten, eller att åtminstone inte låta den stiga ytterligare, finns inte med som en punkt i Tidöavtalet. Under våren diskuterades visserligen att frysa elskatten på 2024 års nivå, men inte heller det förslaget förverkligades.

”Budgetprioriteringar”

Intäkter från skatt, moms och andra pålagor på el har kommit att bli en rejäl kassako för staten. Enbart under 2022 den in omkring 50 miljarder kronor enbart i sådana skatter. De som betalar är de svenska elkonsumenterna.

Dessutom drar staten in tiotals miljarder kronor ytterligare på så kallade flaskhalsavgifter. När det är stora prisskillnader mellan Sveriges olika elområden, tar staten mellanskillnaden när el behöver överföras från ett område till ett annat.

Och den borgerliga regeringen vill gärna behålla denna intäktsström. Närings- och energiminister Ebba Biusch (KD) hävdar att pengarna behövs för att bygga ut elsystemet. Och att man valt att prioritera det före skattesänkningar.

– Ja, i budgetprioriteringar så har de gjort det, säger hon till statstelevisionen.

Men regeringens val kritiseras av bland andra Energiföretagen. Branschorganisationen menar att Tidöregeringens skattehöjningar på el kostar svenskarna fyra miljarder kronor ytterligare per år.

LÄS MER: Så tjänar staten miljarder på elkrisen – “Elpriserna går i spagat”

.