Rasistisk mjölk och heteronormativa djurparker – ’kritiska djurstudier’ nytt forskningsfält

Sajten genus.se rapporterar att intresset för ”kritiska djurstudier” ökar. Inom detta nya forskningsfält sägs idén om att människan står över andra levande varelser bli utmanad.

Forskarna hämtar här teorier ur den så kallade genusvetenskapen men med fokus på maktordningar baserade på art.

Enligt Helena Pedersen på institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet är kritiska djurstudier ett mångvetenskapligt forskningsfält med nära koppling till djurrättsrörelsen, precis som genusvetenskapen har rötter i den feministiska rörelsen.

Pedersen har bland annat forskat om bilden av människa-djurrelationen som förmedlas inom veterinärutbildningen och genom gymnasieutbildning.

– Det finns vissa berättelser som upprepas i det oändliga trots att de saknar vetenskaplig grund. Som att människor behöver kött för att överleva eller att vi behöver ha djurparker för att lära oss om djur.

Problematiska uttryck och ord

Uttryck som ”värphöns”, ”mjölkko” och ”djurparksdjur” menar hon är problematiska.

– Själva orden normaliserar maktutövandet och underlättar utnyttjandet av djur. Begreppen döljer lidande och förmedlar dessutom en idé om samtycke; vad kan vara mer naturligt för en ”mjölkko” än att bli mjölkad av människor?

Under arbetet med sin avhandling om vilken bild av djur som ges genom gymnasieutbildning fick hon upp ögonen för fältet som kopplade samman människa-djurrelationen med maktanalys och ideologikritik.

Kor och rasistisk mjölk

Kollegan Tobias Linné hittade till kritiska djurstudier via sociologin och nu forskar han vid Lunds universitet om mjölkindustrin med fokus på hur kor representeras och den ideologiska laddningen kring mjölk – mjölk som man menar kopplas till rasism då den historiskt påstås ha setts som en dryck för endast vita.

Enligt Linné har denna idé återuppstått igen i den så kallade alt right-rörelsens forum på nätet.

Inom kritiska djurstudier använder man begreppet ”speciesism” för att beskriva maktordningen mellan olika arter. ”Antropocentrism” beskrivs också som centralt då det sägs ringa in förhållningssättet som ställer människan i centrum och ger oss makt över andra levande varelser.

Heteronormen

En annan problematik man tittar på är hur djurparker iscensätter en viss typ av heteronormativ familjebildning med ungarna i centrum. Att detta görs till något ”naturligt” undersöker man närmare och man tror att det kan lära oss mer om heteronormen.

Vidare spelar exploateringen av djur in i förtryck av olika grupper människor, menar man.

Skepticism från övriga akademin

– Jag möter oftast nyfikenhet från kollegor i akademin, men det är också vanligt att vår forskning förminskas eller förlöjligas. Vissa tycker att vi borde ägna oss åt något annat, något viktigare. Det tror jag att genusforskningens pionjärer känner igen, säger Linné.

– Kritiska djurstudier bidrar med ny kunskap om hur samhället fungerar och det borde vara viktigt att stödja forskning som ifrågasätter förgivettagna tankegångar, säger Pedersen.