Statsmedier får nya ramar – mindre partiskhet och politisering

Regeringen har presenterat sin proposition för public service för åren 2026–2033. Trots kritik om osund konkurrens med privata medier behålls ett brett innehållsuppdrag. Kritiken om vänstervridning adresseras med skärpta krav på opartiskhet utifrån en aviserad forskningsbaserad granskning. Vidare görs förändringar i det så kallade speglingsuppdraget som syftar till att minska identitetspolitisk styrning och vinkling av utbudet. Propositionen bygger på en uppgörelse mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

På en pressträff på torsdagen presenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M) regeringens proposition En lag om public service och riktlinjer för verksamheten, som nu lämnas till riksdagen. Förslaget, baserat på den parlamentariska public service-kommitténs arbete och samlar regler om uppdrag, styrning och finansiering i en ny särskild lag.

På pressträffen medverkade även Roland Utbult, kulturpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, Malin Danielsson, vice ordförande i kulturutskottet, Liberalerna och Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Propositionen gäller perioden 2026–2033 och innebär en årlig uppräkning av stödet med 3 procent första året, 2 procent för åren 2027–2030 och 1 procent under åren 2031–2033. Det ger enligt regeringen förutsättningar för långsiktig planering, stabilitet och teknisk modernisering.

Skärpt krav på opartiskhet – ny granskning på väg

Sverigedemokraterna, som länge kritiserat SVT och SR för att ha en vänstervriden slagsida, ser tydliga framsteg i propositionen. Partiets kulturpolitiske talesperson Alexander Christiansson framhöll särskilt satsningen på en vetenskaplig granskning av bolagens opartiskhet:

– En forskningsstudie ska nu belysa hur villkoret om opartiskhet efterlevs. Det är ett viktigt steg för att återvinna medborgarnas förtroende, sade Christiansson.

Granskningen, som initierats av Sverigedemokraterna, blir ett nytt sätt att konkret följa upp de principiella krav på saklighet och balans som länge funnits, men som kritiker menar sällan efterlevts i praktiken.

Speglingsuppdraget avpolitiseras

En av de mest uppmärksammade förändringarna i propositionen är att det så kallade speglingsuppdraget – hur programutbudet ska representera samhället – ändras i grunden. Tidigare formulerades uppdraget som att spegla ”den variation som finns i befolkningen”, vilket inkluderade hänsyn till kön, etnicitet och andra mångfaldsaspekter. Nu ska utbudet i stället ”spegla förhållanden i hela befolkningen”.

– Bakom detta ligger det en hel del identitetspolitik som nu försvinner, sade Alexander Christiansson.

Kritiker av den tidigare formuleringen har länge hävdat att public service på ideologisk grund gynnat vissa grupper framför andra, snarare än att ge en allsidig och verklighetsförankrad skildring av Sverige.

Fortsatt brett innehåll – trots kritik om osund konkurrens

Regeringen föreslår att public service fortsatt ska ha ett brett innehållsuppdrag. Det inkluderar nyheter, kultur, samhällsprogram – men också underhållning. Det senare har väckt kritik från kommersiella aktörer, som anser att statligt finansierade medier konkurrerar osunt med privatfinansierad radio, tv och streamingtjänster.

Förespråkarna menar dock att ett brett uppdrag är nödvändigt för att nå hela befolkningen och upprätthålla en stark informationsberedskap, inte minst i krissituationer.

– Public service är en kollektiv nyttighet med ett demokratiskt värde. Även den som inte tar del av utbudet ska ha nytta av att det finns, hävdade Parisa Liljestrand.

Teknikneutralitet och regional effektivisering

Public service-uppdraget blir nu teknikneutralt. Det innebär att allt innehåll omfattas oavsett distributionsform – tv, radio eller digitalt. Samtidigt förväntas bolagen effektivisera verksamheten, bland annat genom regional samverkan och teknikutveckling.

Kravet på att sända i marknät kvarstår, med fortsatt geografisk täckning till 99,8 procent av den fasta befolkningen.

Tvångsfinansieringen kvar

Public service finansieras fortsatt via skattsedeln – en modell som infördes 2019. Det är ett system som väckt debatt. Kritiker menar att skattefinansiering av medier är oförenligt med en fri och öppen demokrati.

Man menar att det har sin förlaga i auktoritära system där det är vanligt att staten finansierar sin egen informations- och propagandaapparat. Det är särskilt problematiskt om medborgare tvingas betala för innehåll som de upplever som politiskt vinklat, men också mer allmänt att inte kunna välja och välja bort vilka medier man vill läsa, se och höra och bidra till ekonomiskt.

Ett försök till ny balans

För regeringspartierna och Sverigedemokraterna innebär propositionen en kompromiss: public service behålls i sin nuvarande form men med skarpare krav, tydligare lagstiftning och ett försök till avpolitisering av uppdraget.

– Det är inte en revolution, men ett steg mot ett mer ansvarsfullt och sakligt public service, sade Alexander Christiansson (SD).

Om riksdagen godkänner förslaget kan public service-företagen se fram emot en ny tillståndsperiod där kraven skärps i hopp om att medborgarnas förtroende ska återvinnas och kritiken mot mediemodellen avta.

Anne Lagercrantz: ” Propositionen bygger på ett politiskt önsketänkande”

Idag presenterade kulturminister Parisa Liljestrand regeringens proposition om ny lag för public service och riktlinjer för verksamheten under åren 2026-2033.

SVT:s vd missnöjd – vill ha fler skattemiljarder

SVT:s vd Anne Lagercrantz är inte imponerad av Tidöpartiernas public service-propositionen. Framför allt anser hon att den procentuella uppräkningen av mångmiljardfinansieringen är långt ifrån tillräckligt och kräver mer pengar av skattebetalarna. Allmänt menar hon att propositionen ”bygger på ett politiskt önsketänkande”

– Propositionen bygger på ett politiskt önsketänkande och en ekonomisk ekvation som inte går ihop. SVT får ett utökat och kostsamt uppdrag för svensk beredskap som inte finansieras. Det är ett viktigt uppdrag, men kommer medföra stora rationaliseringar.

– I ett skärpt säkerhetsläge är SVT en samlande kraft och den viktigaste nyhetskällan för befolkningen. SVT kan inte välja bort ökade beredskapskostnader och det vi står inför är därför, olyckligt nog, att dra ner på bland annat programbudgeten. Detta i en orolig tid då vi vill satsa mer på svenskt innehåll. Det kommer gå ut över publiken och den svenska produktionsmarknaden.

– Det är olyckligt att riksdagspartierna inte kommit överens om finansieringen. Däremot är jag glad att de är ense om vårt breda uppdrag och att public service definieras i en ny lag. Det är också positivt att det redaktionella oberoendet vid höjd beredskap förtydligas.

Se hela pressträffen nedan.