Professor kritiserar antiintellektualism inom energidebatten

Jam Blomgren, professorn i tillämpad kärnfysik, går i en debattartikel ut och kritiserar vad han kallar antiintellektualism inom energidebatten. Han menar bland annat att teknik är tillämpad naturvetenskap och därför en fråga om omutliga naturlagar snarare än de politiska trender som är inne för tillfället.

Debatten kring energiförsörjningen är laddad och ett sätt att försöka framstå som rimlig är att hävda att energislag inte ska bekriga varandra och att kompromissförslag därför är det rätta. Blomgren kritiserar dock skarpt de som menar att alla energislag är lika bra och att det därför inte spelar någon roll vilket man väljer. Han menar att denna inställning inte är tillämplig i energidebatten, eftersom det är ett vetenskapligt faktum att vissa energislag är bättre respektive sämre.

SE ÄVEN DOKUMENTÄREN: Vindkraft – räddning eller fördärv?

Blomgren skriver som följer:

Alla konflikter löses inte effektivt genom att man låtsas som att de inte finns. Under lång tid har företrädare för väderberoende kraft, vilket innebär sol- och vindkraft, låtsats som att sådan el gör lika stor nytta som el som produceras dygnet runt, året runt. Man behöver inte vara en tänkare av Nobelprisklass för att inse att detta inte stämmer. Om viss el måste produceras i samma ögonblick som den används, och inte går att lagra, då är inte alla typer av el lika värdefulla.

Blomgren återkommer också till sin tes om att grunden för energisystemet måste vara ”stort och tungt”, dvs bestå av stora reaktorer som genererar planerbar el och därmed kan ge stabilitet till systemet. Intermittenta energikällor som vind- och solkraft bidrar inte med någon stabilitet till systemet eftersom elen de genererar inte är planerbar. Denna typ av energislag kan därför inte utgöra systemets grund.

LÄS ÄVEN: Regeringen vill STORSATSA på vindkraft: ”Vi behöver mer överallt”

Skarp kritik riktas också mot den allmänt spridda uppfattningen att kärnkraften inte skulle vara lönsam. Den föregående regeringen började redan när den tillträdde 2014 att hårt beskatta kärnkraften just för att den inte skulle kunna vara lönsam. När detta sedan blev resultatet så förnekade man kategoriskt att politiska beslut skulle spelat någon roll, skriver Blomgren i Epoch Times.