Polisens metoder mot gängvåld ineffektiva: ”Vi är sämst i Europa”

Polisen i Stockholms län har tillsatt en forskargrupp som ska titta närmare på polisens arbetsmetoder vid gängskjutningar. Kriminalkommissarie Gunnar Appelgren leder forskargruppen och förklarar redan nu att polisens arbetsmetoder att utreda skjutningarna är ineffektiva, skriver lokaltidningen Mitti.

Sedan en tid tillbaka har polisen i Stockholms län skapat en forskargrupp som ska granska alla mord och mordförsök som skett i länet mellan 2011 och 2017. Det handlar om totalt 250 fall. Därefter kommer gruppen att granska 2018. Målet med kartläggningen av alla mord och mordförsök är att få en bättre bild av vad polisen lyckas med och vilka delar som brister i utredningarna. En slutrapport ska presenteras vid halvårsskiftet 2019.

Sämst i Europa
Enligt kriminalkommissarie Gunnar Appelgren sticker Sverige ut när det gäller gängskjutningar och menar att denna typ av kriminalitet inte existerar i många andra europeiska länder.

– Vi är sämst i Europa. Man hittar inte den här typen av våld i andra länder, som Tyskland, förklarar kriminalkommissarie Gunnar Appelgren.

Forskargruppens tydligaste slutsats i sin granskning är att polisen i Stockholms län saknar arbetsmetoder som hänger med. Polisutredningarna kräver ett högre tempo och en annan sorts organisation. Att migrationen däremot skulle vara en av förklaringarna, menar forskargruppen inte alls är självklart, enligt Appelgren.

– De finns de som ser migrationen som en förklaring till skjutvapenvåldet. Om det vore så borde till exempel Tyskland ha betydligt större problem än vad som är fallet.

LÄS MER: Tio gånger vanligare med dödsskjutningar bland unga män i Sverige än i Tyskland

Granskning av skjutningarna hävdar motsatsen
En kartläggning som DN gjorde år 2017, visar att av 53 dömda och 47 misstänkta gärningsmän i utredningar om skottlossning på allmän plats sedan 2013, hade en majoritet av gärningsmännen har rötter i utlandet. Genom folkbokföringsuppgifter och andra källor undersökte DN männens härkomst. Resultatet var att 90 av de 100 personerna hade en eller två föräldrar som invandrat till Sverige. Ungefär hälften av dessa har själva kommit hit som unga, medan övriga är födda i landet.

Linda Staaf, chef för Nationella operativa avdelningens underrättelseenhet i polisen, förklarar för DN att hon ser en negativ samhällsutveckling i många av de områden där nyanlända fått bostäder.

– Det vi ser är ju en integration som vi inte kan vara nöjda med. Detta är en större samhällsfråga än för bara vår myndighet.

Sociologen Amir Rostami vid Stockholms universitet, som är tjänstledig från Polisen, och numera studerar vad som utlöser skjutvapenrelaterat våld. Även Rostami konstaterade kopplingar mellan bostadsområdens karaktär och brottslighetens art.

– Det är ett faktum att fenomenet gatugäng och våld uppstår i vissa områden, och de flesta som bor där har utländskt påbrå, säger han.