Polisen: Så skyddar du dig mot terror- och vansinnesdåd i det nya Sverige

Våldsamma vansinnesdåd, många gånger med dödlig utgång, begås allt oftare av extremister och psykiskt labila personer som idag i motsats till tidigare ofta tillåts vistas fritt i det öppna samhället. Men för den som har rätt vaksam inställning, rätt övning och rätt tekniska hjälpmedel går det freda sig mot det eskalerande grova våldet. Det menar polisen.

”Vi brukar säga: Var beredd men inte rädd, du måste vara lite mer om dig och kring dig”. Den uppmaningen riktar poliskommissarie Tomas Koppelman Hellgren till allmänheten i ett Sverige med konstant förhöjt terrorhotnivå från islamistiska terrorister, frekventa väpnade gänguppgörelser och allt fler psykiskt sjuka i det öppna samhället i stället för på vårdinrättningar.

I mitten av december mördades en kvinna i 30-årsåldern brutalt vid busshållplats i Märsta norr om Stockholm. Gärningsmannen hade slumpmässigt valt ut kvinnan som offer och hade inget annat motiv än att han ville mörda någon.

LÄS ÄVEN: Kvinna knivhöggs till döds i Ica-butik

För en vecka sedan höggs en 60-årig kvinna anställd på Ica Maxi i Botkyrka söder om Stockholm till döds av en man i 25-årsåldern. Inte heller här fanns något annat motiv än att gärningsmannen mådde psykiskt dåligt.

Det är bara ett par av de planlösa vansinnesdåd som blir allt vanligare i Sverige. Gängskjutningar på allmän plats där tredje man kommer i vägen för kulorna inträffar också med ökad frekvens.

Måste vara ständigt vaksam och redo

Men det går att skydda sig mot vansinnesdåd och terrorattacker på allmän plats också i det nya Sverige. Bara man är ordentligt förberedd och vaksamt beredd när man vistas ute i samhället, i skolan, på sjukhuset och andra platser man kan ha ärende till.

Det bedyrar Tomas Koppelman Hellgren, poliskommissarie och regio­­nal insatsledare vid operativa enheten i Stockholm med dödligt våld som specialitet , för svenska Epoch Times. Alla behöver ha en handlingsplan.

– Man måste förbereda sig. Inom polisen pratar vi om att bygga motståndskraft och det gör vi inom exempelvis skolan genom att utbilda personal, ge dem medvetenhet och kunskap i ämnet. Därefter hjälper vi dem att skapa sina egna handlingsplaner som vi hjälper till att justera.

Myndigheter ger hjälp till självhjälp

Att upprätta en sådan handlingsplan för exempelvis elever och lärare i skolan är något man kan få hjälp med av polisen och de andra aktörer – Myndigheten för skydd och beredskap (MSB), Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och Socialtjänsten som är involverade i att vänja medborgarna vid en vardag i ett samhälle med alltmer oberäkneligt våld.

Utöver sådant som att alltid låsa dörren om sig, rekommenderar polisen att alla utrustar sig med en larmapp, exempelvis Cosafe. Enligt Koppelman Hellgren, som arbetat som polis i 43 år, utgör de islamistiska terrordåden i cent­rala Stockholm 2010 och 2017 en ”brytpunkt” mellan det gamla trygga Sverige och det nya otrygga.

”Var beredd men inte rädd”

Kommissarien konstaterar att polisen idag saknar resurser för att skydda medborgarna mot vansinnes- och terrordåd. Ett stort ansvar faller i stället på den enskilde att vidta de skyddsåtgärder som krävs för en trygg vistelse i det offentliga rummet.

– Vi brukar säga: Var beredd men inte rädd, du måste vara lite mer om dig och kring dig. Dödligt våld av den här karaktären kommer vi inte att kunna bli av med eller besegra, vi måste lära oss hantera det. Det kommer att inträffa hela tiden, det är bara frågan om man har en jädra otur; en psykiskt sjuk person kan företa sig vad som helst.

Polisens dödsvåldsexpert menar att bara 5 procent handlar om tur ifall man överlever ett vansinnesdåd eller en terrorattack. Hela 85 procent utgörs av vad han kallar ”mindset” – att alltid ha den rätta vaksamma mentala inställningen. Resterande 10 procent består av skyddsträning.

Bör alltid vara i flyktberedskapsläge

I de allra flesta fall handlar det om att vara i flyktberedskapsläge, ständigt beredd på att springa och gömma sig, förklarar Koppelman Hellgren. Tidigare saknades den beredskapen hos exempelvis lärare och elever ute på skolorna. Idag ”finns en helt annan motståndskraft och medvetenhet” berättar han.

Men helt går det aldrig att garantera sin egen överlevnad i det samhälle som det svenska förvandlats till, upprepar han – inte i skolan och inte någon annanstans heller i det offentliga rummet – och exemplifierar med det oprovocerade dödliga våldet mot en anställd kvinna på Ica Maxi i Botkyrka nyligen med en indisk migrant som gärningsperson.

Man måste i förberedande syfte, på liknande sätt som för bränder formalisera en plan med flyktvägar och hur och var man kan barrikadera sig. Den måste alla i skolan, såväl elever, som lärare och annan skolpersonal öva på regelbundet. När det väl smäller är det försent att börja tänka och planera, då måste man kunna vara helt fokuserad på att agera i avvaktan på att polisen ska anlända, vilket kan ta tid.

När man väl kommer ut till brottsplatsen har den svenska polisen dock i motsats till förr nya rutiner som man hämtat från en metod utvecklad i Kanada kallad Active Shooter Protocol som enligt uppgift ska korta ned tiden för utryckande patruller att lokalisera, konfrontera och skadebegränsa.