Polisen: Flera HVB-hem drivs av kriminella

Flera så kallade HVB-hem i Sverige drivs av kriminella, och misstänks användas för rekrytering av ungdomar till kriminell verksamhet. Det skriver Polismyndigheten i en rapport.

Rapporten blev klar förra månaden, men har först den här veckan publicerats på polisens hemsida. Det är Nationella operativa avdelningen (Noa) som tagit fram rapporten, och den utgörs av en genomgång av de hem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS) samt Hem för vård eller boende (HVB) som fanns i Sverige under 2023.

Drivs av kriminella

Rapporten nämner arton HVB-bolag i Sverige, med sammanlagt hundratals anställda och flera hundra miljoner kronor i omsättning, vilka samtliga knyts till ”kriminella aktörer”, ”kriminella individer” eller på annat sätt kan knytas till inte minst vålds- eller narkotikabrottslighet.

Fler än hälften av de arton företagen har enligt polisens rapport ”kopplingar till kriminella individer som antingen ingår i ett kriminellt nätverk eller är dömda för brott”, och i ”några enstaka fall förekommer vapenbrott, våldsbrott och människohandel.”

Polisens bedömning är att det är ”sannolikt att den grovt organiserade brottsligheten etablerat sig på HVB-marknaden” och att det är ”sannolikt att kriminella individer har anställning på HVB-hem.”

Rapporten bedömer dessutom att det är möjligt att personal är involverad i ”rekryteringen till den grova organiserade brottsligheten”.

Rymmer och begår brott

SiS-boenden och HVB-hem riktar sig för barn- och ungdomar som antingen dömts för brott eller av andra anledningar inte har eller kan bo med sina föräldrar (HVB). Inte minst så kallade ensamkommande barn, exempelvis ofta unga män från Afghanistan, brukar placeras på HVB-hem.

Förra året kom 2 865 rymningar och avvikelser från sådana boenden ”till polisens kännedom”, och enligt rapporten är det vanligt att samma person rymmer upprepade gånger. Rekordet förra året sattes av en ungdom som lyckades rymma hela 23 gånger.

Under rymningarna är det vanligt att rymlingarna begår nya brott. Hela 60 procent av de ungdomar som rymt eller avvikit har begått grova brott under den olovliga frånvaron, enligt rapporten. Polisen misstänker att personal på boendena kan vara inblandade i vissa av rymningarna.

– Det är ett misslyckande för hela vården av barnet att barn som i flera fall omhändertagits av myndigheter ändå tillåts att under pågående vård avvika och begå grova våldsbrott som till exempel mord. Brotten kan få livslånga konsekvenser, inte bara för gärningspersonen utan framförallt för brottsoffren. Det är per definition dålig vård av ungas antisociala beteenden, säger poliskommissarie Peter Allheim vid Noa i en kommentar.