Pensionsåldern avskaffas – ersätts med ”riktålder”

Pensionsåldern var länge 65 år. För inte så längesedan höjdes den till 66 år, och om drygt ett år är det dags för nästa höjning till 67 år. Samtidigt luckras pensionsrätten upp när den fasta pensionsåldern ersätts av en mer diffus ”riktålder” för när man kan få gå i pension.

De påstådda fördelarna med att ha en riktålder i stället för en pensionsålder är att det ska bli mer flexibelt när man vill gå i pension. Det ska på liknande sätt som idag vara möjligt att gå i pension tidigare men till priset av en lägre pension. Men man ska också kunna skjuta upp pensionen och då belönas med en högre pension.

Morot och piska i riktålderssystemet

Att arbeta efter pensionsåldern idag och riktåldern imorgon ger numera också lägre skatt. För arbetsgivaren innebär det också kraftigt sänkt arbetsgivaravgift om man behåller sina trotjänare eller anställer någon ny i mogen ålder.

LÄS ÄVEN: Så blir pensionen 2025

Konkret uppger Pensionsmyndigheten att varje års extra väntan med att ta ut pension höjer den med mellan 1 500 kronor och 2 000 kronor. Men mycket beror på när du är född och vilken riktålder du tilldelas.

Pensionsåldern som byter namn till riktålder har för åren 2020 – 2024 varit 67 år för alla. Det uppges den fortsatt vara under åren 2026 – 2030.

Måste arbeta tills de fyller 70

För den som är född 1966 eller tidigare bli är 67 år också riktåldern i framtiden. Om du däremot är född senare tilldelas du en annan och högre riktålder för när du kan ta ut full pension.

LÄS ÄVEN: Jobba längre ger ALLT MINDRE påslag på pensionen

Den som är född 1967 – 1980 tilldelas riktåldern 68 år. Vill den som är född de åren sluta arbeta tidigare blir det sänkt pension och högre skatt. För den som är född efter 1980 stramas pensionsrätten åt ytterligare. Då är det 69 år som är riktåldern. Och för den som är född 1997 eller senare blir riktåldern 70 år.

Allt färre kan leva på sin pension

Samnytt har tidigare rapporterat om hur allt färre svenskar klarar sig på sin pension. Andelen pensionärer som inte får ihop debet och kredit är nu en klar majoritet på 7 av 10.

LÄS ÄVEN: Sju av tio klarar sig inte på pensionen

Tanken var att alla skulle vara garanterade åtminstone 60 procent av vad de haft i lön innan pensionen. Redan det kräver en avsevärt ekonomisk omställning men i realiteten blir procentsatsen ofta ännu lägre.

Den som har sett om sitt hus med tjänstepension och privat pension kan räkna med 70 procent av lönen i snitt. Det är lite bättre men den gruppen har på kort tid fått se procentsatsen rasa rejält. För 20 år sedan var siffran 86 procent.

Invandringen en tickande pensionsbomb

Att pensionssystemet urholkas beror delvis på att svenskarna börjar arbeta senare och lever längre, vilket gör att de tar ut pension under ett större antal år.

Men det finns också en annan starkt bidragande faktor – invandringen. Pensionsmyndigheten kallar det för ”en tickande bomb” att en allt större andel pensionärer utgörs av invandrare som arbetat kort tid i Sverige eller i många fall inte alls men ändå ska ha en pension som går att leva på.

LÄS ÄVEN: Pensionsmyndigheten: Utrikesfödda en tickande bomb