Nyanlända migranters bostadskontrakt i Göteborg förlängs med 1 år

I Göteborg har staden gett nyanlända migranter fyra år långa bostadskontrakt i enlighet med bosättningslagen som tvingar kommunerna till mottagning. Till våren 2020 börjar dessa löpa ut och 2 700 migrantfamiljer riskerar att stå utan bostad. På måndagen beslutade fastighetsnämnden att förlänga kontrakten för samtliga dessa med ett år.

För en månad sen rönte samma grupp migranter uppmärksamhet efter att Miljöpartiet i Göteborg, med stöd av Vänsterpartiet, föreslagit att de skulle erbjudas förstahandskontrakt.

– Det handlar om människor som rotat sig. Om barn som skaffat kompisar. Det borde vi inte riva upp. Det är dessutom lägenheter som ligger spridda runt om i Göteborgs alla delar så det hade även varit bra för segregationen, sa fastighetsnämndens andre vice ordförande Emmali Jansson (MP).

70 procent av de 1 200 lägenheterna som de 2 700 migranterna bor i kommer från allmännyttan, 20 procent från privata hyresvärdar och resterande tio procent bland annat tillfälliga bostäder. Efter att de nuvarande kontrakten löper ut kommer lägenheterna dock inte att göras tillgängliga för allmänheten utan dessa hoppas Erik Gedeck på fastighetskontoret ska återanvändas till andra migranter som anvisats till Göteborg.

LÄS MER: MP: ”Ge nyanlända i Göteborg förstahandskontrakt”

Några förstahandskontrakt blir det alltså inte, men även om kontrakten sägs upp får migrantfamiljerna samtidigt förlängt med ett år. Yrkandet från M, KD och L röstades igenom med siffrorna 7-2. I detta ingår även att de som måste flytta ska ges stöd och coachning för att kunna hitta en ny bostad.

– Vi beaktar speciellt barnfamiljerna så att de får ett års extra förlängning så att vi inte ställer dem på gatan, säger Hampus Magnusson (M), nämndens förste vice ordförande.

Enligt fastighetsnämnden kan situationen i annat fall leda till ökad hemlöshet, försämrade uppväxtvillkor för barnen och orsaka en försvårad integrationsprocess.

Hos Miljöpartiet är man inte nöjda.

– Detta är något bättre än ursprungsförslaget men inte alls det som vi hade önskat. Jag tror starkt på en stad där vi bor blandat och där man som nyanländ tidigt kan få kontakt med majoritetssamhället. Jag tror det skulle leda till en bättre samhällsutveckling men då måste man genomföra det i praktiken. Det här hade varit ett sätt, säger arin Pleijel, kommunalråd och gruppledare för Miljöpartiet.