Nya frågetecken kring ny megamoské med extremistkopplingar

I den invandrartäta stadsdelen Skärholmen i Stockholms kommun håller just nu Skandinaviens största moské på att byggas. Utöver dess kopplingar till den islamistiska gruppen Milli Görüs, som verkar för att ersätta den västerländska samhällsmodellen med en islamisk variant, framkommer nu fler uppseendeväckande oegentligheter kring projektet.

Grönt ljus för detaljplanen gavs redan 2014 för moskén på tre våningar, en inomhusyta på 2 500 kvadratmeter och två 63 meter höga minareter, och de första spadtagen togs 2023. I Stockholms stadshus beslutade också dåvarande styre att man skulle ge drygt 13 miljoner av skattebetalarnas pengar till projektet utan att dessa tillfrågats.

Endast Sverigedemokraterna motsatte sig och försökte att stoppa jättebygget. Stadens handläggare skrev att man ser “positivt på mosképrojektet” som “bidrar till en mångsidig stadsmiljö”.

LÄS ÄVEN: Stockholms stad skänker 13,3 miljoner till moskébygge: “Bidrar till mångsidig stadsmiljö”

Initialt var planen att moskén skulle stå klar denna sommar men bygget har dragit ut på tiden och kantats av problem med ekonomin och sent inkomna handlingar. För att projektet ska kunna fortsätta krävs ett nytt bygglov och ansökan om detta behandlas för närvarande av stadsbyggnadskontoret. Flera politiker anser att ärendet borde avgöras på politisk nivå i stadsbyggnadsnämnden, i stället sköts det av en ensam kommunal handläggare.

En av politikerna som anser att moskén är alltför känsligt för att avgöras av andra än politikerna själva är Nike Örbrink, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus.

LÄS ÄVEN: Stockholm berikas med “Skandinaviens största moské”

 – När det handlar om en av Europas största moskéer, dessutom med oklar finansiering, kan inte politikerna skjuta ifrån sig ansvaret. Vi vet av erfarenhet att med utländsk finansiering följer som regel krav på vad som ska predikas inne i lokalerna, säger hon till Kvartal.

Örbrink noterar att staden inte intresserat sig för vilka värderingar som kan komma att uttryckas i moskén. Man har heller inte tagit upp de eventuella säkerhetsrisker en moské av denna typ skulle kunna ge upphov till.

Borde inte ha godkänts

Kristdemokraten får medhåll av Sverigedemokraternas gruppledare Gabriel Kroon som pekar på tydliga ekonomiska kopplingar till turkiska staten och extrema turkiska organisationer. Han spår att verksamheten troligen kommer att vara väldigt konservativ, väldigt sluten och väldigt separatistisk.

Att detaljplanen överhuvudtaget godkändes från början menar han var ett misslyckande och anser att politikerna i Stockholm borde ha granskat organisationen mycket noggrannare.

Sent omsider kräver Moderaterna att bygget stoppas medan styrande Socialdemokraterna inte vill svara på frågor om projektet. Som en del av Tidöavtalet ska man utreda ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer med kopplingar till islamism och extremism, men det är alltså något som är långt ifrån klart.

Avregistrerad firma

Då stadsbyggnadskontoret gjorde ett besök på bygget i januari i år skrev man i protokollet att Milli Görüs svenske ordförande Muammer Kilic och byggherren Jasmin Keric från JK Riv och Bygg i Väst deltog, något som dock inte stämmer enligt Kvartal – dessutom avregistrerades Keric enskilda firma i november i fjol.

Till Kvartal uppger Keric att han inte haft något att göra med projektet på ett och ett halvt år. I september 2024 dömde Göteborgs tingsrätt att Keric skulle betala Kilic 199 466 kronor, pengar som avsåg flera obetalda lån.

I bygglovsansökan som nu ska behandlas står avregistrerade JK Riv och Bygg i Väst fortfarande som byggherre.

LÄS ÄVEN: Socialdemokrat besökte Tensta: “Självklart behöver vi bygga fler moskéer”