Ny lag ska stoppa brotten mot välfärdssystemen

Regeringen vill öppna sekretessen mellan myndigheter i syfte att stoppa den eskalerande kriminella dräneringen av välfärdssystemen. Men fackförbund och socialtjänst sätter sig på tvären och menar att personlig integritet väger tyngre än brottsbekämpning.

Regeringen föreslår en omfattande lagändring som ska göra det lättare för svenska myndigheter att utbyta information med varandra – ett steg som enligt regeringen är avgörande för att bekämpa fusk, välfärdsbrott och organiserad kriminalitet.

Ny huvudprincip för informationsdelning

Lagförslaget innebär att en ny generell bestämmelse införs i offentlighets- och sekretesslagen, som gör det möjligt för myndigheter att dela information sinsemellan i betydligt större utsträckning än tidigare. Den nya huvudprincipen blir att uppgifter får delas, snarare än att sekretessen står i vägen för informationsutbyte.

LÄS ÄVEN: Svenska välfärdssystem länsas av kriminella

– Det här är ett väldigt viktigt steg vi tar i dag. Vi vet att det är så att uppgifter som finns hos en myndighet i många fall är helt avgörande för att en annan myndighet ska kunna agera, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff där lagförslaget presenterades.

”Ska vara ätt för samhället att agera”

Enligt förslaget ska även sekretess kunna brytas om det krävs för att förebygga eller utreda brott, eller för att upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Informationsutbyte ska exempelvis kunna ske mellan skolor, länsstyrelser, kriminalvården och polisen – och mellan olika kommuner när en person flyttar.

– Sammantaget innebär det här ett systemskifte när det kommer till sekretess. Det ska vara lätt för samhället att agera, förklarade justitieutskottsledamot Adam Marttinen (SD) på pressträffen.

Kritiker: Integritet viktigare än brottsbekämpning

Förslaget gillas inte av alla. Inom socialtjänsten, där fusk är vanligt, menar man att den personliga integriteten ändå måste vägrar tyngre än att bekämpa brott. Man motsätter sig den del av förslaget som säger att sekretessen inom socialtjänsten ska kunna brytas vid brottsmisstankar, trots att utlämnande av sådana uppgifter i varje enskilt fall ska föregås av en intresseavvägning.

LÄS ÄVEN: Försäkringskassan: Migranter överrepresenterade i alla typer av bidragsbrott

Bland de aktörer som sätter sig på tvären och anser att informationsdelningen går för långt och kan leda till oacceptabla intrång i enskildas personliga integritet återfinns också flera fackförbund. På Akademikerförbundet SSR, som organiserar många av Sveriges socialsekreterare, är man särskilt kritisk, eftersom man tror att färre personer kommer att söka bidrag om lagändringen genomförs.

”Alltför många människor kommer inte att söka socialtjänstens hjälp om de vet att alla uppgifter om dem hamnar direkt hos polisen”, säger förbundets ordförande Heike Erkers i en skriftlig kommentar. Hon menar att lagändringen riskerar att ”slå sönder” tilliten till socialtjänsten.

Regeringen: ”Helt nödvändig förändring”

Justitieminister Gunnar Strömmer försvarar reformen och menar att det handlar om att anpassa lagstiftningen till dagens samhällsutmaningar. I synnerhet gäller det den i huvudsak invandringsrelaterade grova organiserade kriminalitet som alltmer börjat fokusera på brott mot välfärdssystemen.

– Det här är en stor förändring. Däremot så ser jag att det är en förändring som är helt nödvändig givet hur samhället har utvecklats och de behov som finns. Myndigheter och olika aktörer i kommuner efterfrågar det här väldigt starkt, säger han.

LÄS ÄVEN: Hade fabrik i Turkiet – fick socialbidrag från Sverige

Justitieministern understryker samtidigt att rättssäkerheten har varit vägledande i utformningen av lagförslaget.

Arbetet redan påbörjat

Regeringen har redan påbörjat arbetet med att lätta på sekretessreglerna i flera steg. Tidigare i april trädde en ny lag i kraft som kräver att bland annat skolor och socialtjänst ska lämna ut viss information till polisen.

Den föreslagna lagändringen om generell sekretessbrytande regel planeras träda i kraft den 1 december i år, om riksdagen godkänner förslaget.

Pressträffen, där även utbildningsminister Johan Pehrson (L) och civilminister Erik Slottner (KD) medverkade, kan ses i sin helhet nedan.