Ny klimatplan: Bensinskatten kan höjas igen – och bensinbilar ska förbjudas

Regeringen har tagit fram en ny klimatplan som ska vara färdigutredd 2022. Klimatminister Isabella Lövin är otydlig i sina svar kring kommande skattehöjningar – men den nya planen möjliggör skattehöjningar på drivmedel såsom bensin.

Isabella Lövin (MP) menar att det finns flera viktiga tillvägagångssätt för att nå målet om 70 procents utsläppsreduktion före 2030. Hon tar upp elektrifiering och investeringar i kollektivtrafik som exempel. Men samtidigt utesluter hon inte ännu fler skattehöjningar än de vi redan sett.

– Det som vi är överens om är en höjning av reduktionsplikten, och att vi så snabbt som möjligt behöver få bort fossila bränslen, säger Isabella Lövin till SvD.

Förslaget från Klimatpolitiska rådet om ett totalförbud på fossila bränslen från 2030 är också något som regeringen planerar att utreda.

– Klimatkrisen är ett allvarligt hot mot välstånd och trygghet i världen om vi inte tar oss ur fossilberoendet och bygger miljömässigt hållbara samhällen. Att ignorera forskarnas ihärdiga varningar vore totalt ansvarslöst, säger Isabella Lövin.

Vill göra det dyrare att vara bilägare

Det kan också bli dyrare att köra tyngre fordon. En av klimatplanens punkter (107) lyder: ”Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas”.

På punkt 102 står det att ”en utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU”.

Konkret innebär detta att regeringen kämpar emot användningen av bensindrivna bilar och att de kan komma att göra det svårare för privatpersoner som äger bensindrivna bilar, genom exempelvis höjda bensin- och fordonsskatter.

Regeringen vill bland annat:

• Förbjuda försäljning av bensin- och dieselbilar efter 2030
• Öka miljöskatter genom en omfattande grön skatteväxling
• Ha dyrare tjänstebilar då förmånsbilar jämställs med kontant lön
• Förändra reglerna för när fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, istället för det lägsta, ska användas från 2020.

Januariavtalet ligger bakom beslutet

Utredningens kommittédirektiv bygger på januariavtalet som är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Utredarens namn har regeringen ännu inte tillkännagivit men kommer aviseras framöver. Uppdraget att utreda svensk lagstiftning på klimatområdet ska slutredovisas senast den 15 maj 2022, uppger Isabella Lövins pressekreterare Robert Englund i ett pressmeddelande.