Nio av tio utlandsutbildade läkare underkända på kunskapsprovet

Nästan ingen läkare i Sverige som fått sin utbildning utomlands klarade kunskapsprovet i november. Det är ett av de sämsta resultat som gruppen presterat någonsin. De kuggade läkarna slår dock ifrån sig kritiken och menar att de fått frågor som är ”totalt kliniskt irrelevanta”.

Kritik mot att invandrade läkare inte håller måttet har funnits länge. Utöver att läkarutbildningen i många länder håller en avsevärt lägre nivå jämfört med den i Sverige, har omfattande fusk med uppdiktade examina uppdagats.

Säkerställa kvalitet och avslöja fuskare

Kunskapsprovet för utlandsutbildade läkare är till för att säkerställa att inga fuskare eller undermåligt utbildade läkare kommer ut i den svenska vården med allvarliga konsekvenser för patienterna som följd. Men bland de som tvingas göra provet har missnöjet varit stort – man tycker att det är för svårt och att vi ställer för höga krav på att läkare ska kunna sitt jobb.

Provets försvarare menar i stället att de genomgående urusla resultaten – i snitt klarar bara 2 av 10 provet – visar att det är en dålig idé med arbetskraftsinvandring på läkarområdet. Årets ännu sämre resultat, där bara 1 av 10 fick godkänt, ger vatten på deras kvarn men också ammunition till de som anser att provet är för svårt.

Svårt men inte orimligt svårt

Fakta är dock att 19 av 185 personer klarade provet. På Umeå universitet, som ansvarar för provet, offentliggör man inte om det finns något mönster i vilka som klarar och inte klarar provet. Att mellan 10 och 20 procent ändå får godkänt kan tolkas som att provet är svårt men samtidigt inte orimligt svårt för den som har en gedigen läkarutbildning och anstränger sig.

LÄS ÄVEN: Nya uppgifter: Fuskare jobbade som läkare på Sahlgrenska utan legitimation

Magnus Hultin på Umeå universitet säger till Läkartidningen att han tycker att det är ”tråkigt” att så få utlandsutbildade läkare klarar provet, men vill inte spekulera i varför så få klarar det eller ta det som intäkt för att sänka kraven.

– Vi har inte hunnit göra någon djupare analys ännu, men vi är väldigt nyfikna på varför det gick som det gick, och om det finns någon förklaringsmodell till det vi ser. Ingenting har ändrats i hur vi tar fram frågor och provet håller samma kvalitet som tidigare. säger han.

Fel på provet eller något annat

Emelie Bergman Røthe, läste till läkare i Storbritannien. Hon klarade inte det svenska provet. Hon antyder att det är ett tecken på att det är fel på provet och inte på henne eller utbildningen eftersom hon gått den i ett högutvecklat västligt land.

Emelie skyller också på Brexit som kom mitt i utbildningen. Om Storbritannien varit kvar i EU hade hon sluppit göra provet och hennes bristande yrkeskunskaper att passerat oupptäckta. Det är bara läkare utbildade utanför EU/EES som behöver styrka att de kan sitt jobb.

Förstår inte frågorna – behärskar inte svenska

Andra som misslyckas har arbetat som läkare en längre tid i sina hemländer. De menar att det svenska kunskapsprovet ”har för stort prekliniskt fokus”, det vill säga på sådant man läste i början av utbildningen men glömt bort. Andra menar att det inte är någon ursäkt, utan att man i så fall får läsa på lite och fräscha upp sina grundkunskaper inför provet.

Andra ursäktar sitt misslyckande med att de inte behärskar det svenska språket och därför inte förstår frågorna. Att vara utlandsutbildad läkare är i de flesta fall, men inte alltid – som i fallet Emelie – detsamma som att vara invandrare. Inte heller det menar provets försvarare är en godtagbar ursäkt – om man inte förstår provfrågorna är risken stor att man inte förstår annat när man kommer ut i vården, med risk för missförstånd, felbehandlingar och äventyrad patientsäkerhet.

Vill curlas fram till läkarlegitimation

Emelie och andra som inte klarat kunskapsprovet tycker att ansvaret mer borde ligga på Umeå universitet än på dem själva att lyckas. Man vill bli lotsad eller curlad genom vad man beskriver som ”den krokiga resan mot svensk legitimation”.

LÄS ÄVEN: Falska somaliska läkaren stavade sitt eget namn fel i jobbansökan

– Lägg ut mer utbildningsmaterial eller ta fram fler förberedande kurser! 90 procent ska inte behöva bli underkända, säger Emlie som uppger sig vara ”chockad” över att hon inte klarade provet.

Inte mer än vad som begärs av svenskutbildade läkare

Magnus Hultin håller dock inte med om att det är universitetets ansvar att se till att de som gör provet har tillräckliga kunskaper. Han tycker inte att kunskapsprovet är för svårt utan i nivå med vad man kräver av läkare utbildade i Sverige.

– Det här är samma typer av frågor som studenter på den vanliga läkarutbildningen får besvara. Men min erfarenhet är att man ofta överskattar sin egen förmåga att analysera nya frågor. Kommer man från en annan kultur och dessutom har en gammal utbildning behöver man läsa på och även öva på läsförståelse för att kunna se nyanserna i frågorna, konstaterar han.