Staten: Inget störande buller från större vindkraftverk

Boende nära vindkraftsparker, med allt fler och större snurror, vittnar om störande buller, sömnsvårigheter och sjunkande fastighetsvärden. Naturvårdsverket hävdar dock – med hänvisning till en rapport som man själv tagit fram – att de allt större vindkraftverken inte ger mer störande ljud. Myndigheten, som har en historik av grön aktivism, kritiseras för att bagatellisera problemen.

Runt om i landet rapporterar boende i närheten av vindkraftverk om ihållande buller och negativa hälsoeffekter, som sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Särskilt lågfrekvent ljud och amplitudmodulerat buller – ett pulserande, rytmiskt ljud som kan tränga in i hus – lyfts fram som påfrestande.

LÄS ÄVEN: Hälsofarligt höga nivåer av infraljud från vindkraft

I en rapport från Statens råd för byggforskning konstaterades redan 1997 att lågfrekvent buller är särskilt störande inomhus. Denna typ av ljud är svår att dämpa med traditionell isolering. Även senare studier från bland annat Danmark och Tyskland har pekat på liknande upplevelser.

”Vi har inte längre ro i våra hem. Bullret är konstant, särskilt på nätterna”, berättar en boende i Jämtlands län som valt att sälja sitt hus – dock under marknadspris – efter att en närliggande vindkraftpark togs i drift.

Sjunkande fastighetsvärden

Flera oberoende studier pekar på att fastigheter nära vindkraftverk tappar i värde:

• En norsk rapport från Vista Analyse (2015) visar att bostäder inom 1 km från vindkraftverk minskade i värde med i genomsnitt 8–12 %.
• En tysk studie publicerad i tidskriften Energy Economics (Jensen, Panduro, 2016) visar att huspriser kan minska upp till 23 % om verken syns tydligt från bostaden.
• I Sverige har Lantmäteriet i vissa fall beviljat nedsättning av taxeringsvärden på fastigheter i närheten av vindkraftverk med hänvisning till buller.

Trots detta finns i dagsläget inget generellt krav på ekonomisk kompensation till drabbade fastighetsägare.

Naturvårdsverket: Inte mer störande ljud

Naturvårdsverket publicerade nyligen rapporten Ljud från stora vindkraftverk, där man hävdar att större verk inte ger mer ”särskilt störande ljud” och att bullret allmänt kan tillåtas ligga kvar på dagens för många närboende störande höga nivåer. Myndigheten spekulerar i att ljudutbredning påverkas mer av platsens topografi och meteorologi än av verkens storlek.

Rapporten baseras på sekundär information från selektivt utvalda befintliga studier och ljudberäkningar. Några egna fältmätningar har myndigheten inte gjort. Det är välkänt att de verkliga konsekvenserna ofta underskattas i modeller av det här slaget.

– Det är svårt att förstå varför myndigheten i så hög grad förlitar sig på teoretiska beräkningar när så många människor vittnar om konkreta problem, säger Lars Persson, akustikkonsult och tidigare expert i flera bullerärenden.

LÄS ÄVEN: Vindkraftsindustrin pressar politiker att godkänna projekt – kritiska invånare stämplas “klimatförnekare” och “rysk påverkan”

Naturvårdsverket har fått återkommande kritik för bristande oväld i sin myndighetsutövning och att ägna sig åt så kallad myndighetsaktivism, i det aktuella fallet med en grön klimatpolitisk slagsida.

Rättsfall och kompensationskrav i Europa

I Finland dömdes 2021 ett vindkraftsbolag att betala ersättning till flera hushåll efter att domstolen fastställt att bullret från närliggande verk påverkat boendemiljön negativt (Källa: Hovrätten i Vasa, mål B 1080/21).

Liknande fall pågår i Tyskland, där fastighetsägare kräver kompensation för minskat marknadsvärde och hälsopåverkan. I Sverige har frågan ännu inte prövats i högre instans, men det finns ett växande antal tvister som rör både bullernivåer och ersättningskrav.

Skillnad mellan modeller och verklighet

Naturvårdsverket hänvisar i rapporten till ljudberäkningar som grund för att 40 dBA bör kvarstå som riktvärde. Samtidigt visar en kartläggning från Bullercentrum vid Umeå universitet från 2017 att 40 dBA kan upplevas mycket störande nattetid i tysta områden.

LÄS ÄVEN: “De grundlurar hela svenska folket” – medborgare slår tillbaka mot vindindustrins svartmålning av kritik

Ljudets karaktär – inte bara dess styrka – har visat sig vara avgörande för hur det upplevs. Bortom sifferexercisen tornar de konkreta exemplen upp sig fler och fler där boende i närheten av vindkraftsparker är starkt kritiska och upplever sig så störda att bullret att det utför en sanitär olägenhet och hälsorisk, utöver det ekonomiska avbräcket.

”Turister gillar vindkraftverk”

Naturvårdsverkets aktuella rapport är inte den enda som tagits fram i statlig regi med syfte att teckna en framtid med mer vindkraft i ljusa färger och tona ned de negativa konsekvenserna. Exempelvis hävdas i en studie framtagen av Mittuniversitetet att turistnäringen inte alls far illa av att samsas med vindkraftsparker.

Turister gillar snurrorna, påstås det i studien. De tros också vara så upptagna med sina friluftsaktiviteter att de inte ens märker att de är omringade av vindkraftverk.

LÄS ÄVEN: Statlig beställningsstudie: Turister gillar vindkraftverk