Nationalekonom: Nyanlända måste få bidrag direkt – annars blir de kriminella

För att minska drivkrafterna för migranter att ta sig till Sverige för att utnyttja den svenska välfärden och samtidigt stärka viljan att integrera sig vill regeringen och Sverigedemokraterna att nyanlända inte omedelbart får tillgång till ersättningar och bidrag. Men det är ingen bra idé, tycker nationalekonomen Henrik Andersson.

Av de hushåll som var långvariga mottagare av försörjningsstöd under 2022 utgjordes 57 procent av hushåll med utrikesfödda. Bland gifta par och sammanboende gick 90 procent av det långvariga biståndet till utrikesfödda.

Tidigare i år föreslog en utredning att nyanlända måste kvalificera sig för att ta del av det svenska välfärdssystemet.

– Sverige är ingen kravlös gemenskap. Det måste i alla lägen löna sig mer att arbeta i stället för att få ersättningar och bidrag. Välfärden bygger på att vi alla bidrar efter förmåga och får stöd när det verkligen behövs. Nu tar vi nästa steg för att för första gången på riktigt införa en arbetslinje i integrationspolitiken, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i april.

LÄS ÄVEN: Tidöpartierna: Invandrare måste kvalificera sig till välfärden

Sänkta bidrag för nyanlända är dock inget nationalekonomen Henrik Andersson tycker är en bra idé, och menar att det i stället kan leda till en ökad kriminalitet.

I en debattartikel hänvisar Andersson till Danmark där man i början av 2000-talet genomförde en större reform avseende bidrag till invandrare. 2002 halverades bidragen för nyanlända och de som fick sitt uppehålls­tillstånd efter den 1 juli samma år omfattades av de nya reglerna. Förändringen minskade den disponibla inkomsten dramatiskt för många hushåll men ökade samtidigt incitamenten för att arbeta.

Effekterna på vuxna individer ska med vissa reservationer ha blivit att en något högre andel vuxna började arbeta, medan effekten på de som invandrade som barn och fick uppehålls­tillstånd efter den 1 juli 2002 – med ”mer utmanande ekonomiska förhållanden” – ska ha påverkats negativt genom färre år i skolan, sämre skolresultat och mindre inkomst samt en klart högre benägenhet att begå brott i vuxen ålder.

”Negativa effekter” att vänta

När det gäller tilldragnings­faktorerna drog man 2020 slutsatsen att andelen migranter minskade till Danmark med ungefär 3,5 procent under de efterföljande åren, dock även här med vissa reservationer.

Givet regeringens stora fokus på brottsbekämpning finns det nog en poäng att fundera ett varv till över utredningens förslag. Om man ändå väljer att gå vidare med förslagen, bör man ha en beredskap för de negativa effekter som enligt våra nuvarande bästa gissningar är att vänta.

Henrik Andersson är verksam vid Uppsala universitet och tycks ha invandring som favoritämne att forska kring – några av hans arbeten har titlar som ”Granting immigrants the right to vote in national elections”, ”Effects of Settlement into Ethnic Enclaves on Immigrant Voter Turnout”, ”Workplace Contact and Support for Anti-Immigration Parties” och ”Migrating Natives and Foreign Immigration – Is there a Preference for Ethnic Residential Homogeneity?”.

LÄS ÄVEN: Tidöpartierna: Begränsa välfärden för migranter som utgör säkerhetshot