Nationalekonom: Här är vad som ger högre matpriser

De stigande matpriserna har lett till en bojkott av de stora matkedjorna under veckan, något som sågats av branschen själva där man hävdar att man står maktlösa inför prisrallyt. Enligt en nationalekonom kan den stora maktkoncentrationen inom branschen, med en handfull aktörer som står för nästan all matförsäljning i landet, vara ett skäl till priserna. Men även den gröna omställningen kostar.

En som ogillar veckans bojkott är Jacob Wallenberg, ordförande för Svenskt Näringsliv och investmentbolaget Investor med mera.

– Jag förstår att människor tycker det är dyrt att köpa mat, att människor kommer i kläm. Men det vore klädsamt om diskussionen handlade om fakta, säger Wallenberg till TT.

LÄS ÄVEN: Matpriserna skenar på nytt

Enligt Wallenberg är det inte enskilda mataffärer som har skapat situationen utan saker som missväxt och inflation. Han påpekar också att det är samma situation i hela Europa och hänvisar till EU-statistik som visar att de svenska matpriserna har ökat mindre än EU-snittet under de senaste fyra åren.

Sticker ut i Europa. Även den gröna omställningen kostar

Maktkoncentration

Christian Jörgensen, doktor i nationalekonomi och utredare på Agrifood Economics Centre vid Lunds universitet, är inne på ett annat spår när det gäller skälen till de skenande matpriserna – ett fåtal aktörer står för nästan all matförsäljning i Sverige, en dominans som gör att Sverige sticker ut i Europa. Tillsammans stod dessa för över 98 procent av matvaruförsäljningen 2023 med Ica som hade 50 procent av marknaden.

– Det är otroligt svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden. Och ju färre aktörer desto högre risk för bristande konkurrens, vilket kan vara prishöjande, säger han till TT.

LÄS ÄVEN: S i regering: “Putinpriser” – S i opposition: “Tidöpriser”

Enligt Jörgensen beror det dels på Sveriges många glesbefolkade områden, där större aktörer har lättare att etablera sig, dels på att de europeiska lågpriskedjorna aldrig riktigt fått fäste här.

Utöver den stora maktkoncentrationen menar han att priserna inte går att härleda till en enskild faktor utan att flera omvärldsfaktorer kan spela in.

Även Jörgensen är tveksam till att den pågående bojkotten kommer få någon effekt på matpriserna, men det kan leda till en debatt om en mer konkurrensfrämjande marknad. Han har heller inte några förhoppningar om att den nuvarande dominansen kommer att rubbas inom de närmaste åren.

Fler Lidl-butiker

Lidl är en av de mindre aktörerna på den svenska matmarknaden med drygt sex procent 2023, men etableringen av butikerna sägs ha en sänkande priseffekt även på butikerna i närområdet. Detta gör att Moderaterna i Stockholms stadshus vill se fler Lidl-butiker etableras i staden.

Dennis Wedin (M), oppositionsborgarråd i staden, ger ett exempel:

– När Lidl öppnade i Hammarby Sjöstad sänkte närliggande butiker sina priser med 40 procent över en natt. Det gör verkligen skillnad. Så fort du får lokal konkurrens, tvingas butiker att börja tävla och pressa priserna, säger han till Mitt i.

LÄS ÄVEN: Lidl sänker och fryser matpriser

Enligt Wedin är det kommunpolitiken som har makten att avgöra var nya mataffärer kan etableras och uppmanar stadens S-styre att visa handlingskraft. Partiet vill se en konkurrensanalys varje gång ny markanvändning planeras och ett snabbspår för livsmedelsbutiker.

Gröna kostnader

Ytterligare en faktor för priserna är något som sällan nämns i sammanhanget – den så kallade gröna omställningen och de ständigt strängare kraven på jordbruket.

I en debattartikel från februari 2024 tar småbrukaren och författaren Gunnar Rundgren upp vilka konsekvenser mängder av regler för djurskydd, smittskydd och livsmedelsproduktion ger.

Lantbrukets intresseorganisation, LRF, har räknat ut vad klimat- och miljöomställningen kommer att kosta jordbruket och landar på ökade kostnader på cirka 20 miljarder om året – en rejäl summa då jordbrukets totala produktionsvärde ligger på cirka 70 miljarder om året.

Eftersom jordbrukets lönsamhet är mycket låg, jordbrukarnas inkomster släpar hela tiden efter andra grupper, är det enda sättet för jordbrukarna att ta ut dessa kostnader att höja priserna. Men det går inte att göra så länge jordbruket ska konkurrera med produkter från länder som kan producera billigare för att de har lägre löner och andra kostnader, bättre förhållanden, eller att de inte behöver uppfylla så höga krav – ofta allt detta samtidigt.

Enligt Rundgren råder det ingen tvekan om att samhället behöver en omställning för att fungera inom planetens gränser men framhåller samtidigt att detta har ett pris.

Vilka politiker vill erkänna det och se till hur vi ska kunna göra omställningen rättvis och inkluderande för befolkningen i stort, såväl som för jord- och skogsbrukare?

LÄS ÄVEN: Livsmedelsbranschen: Höga matpriser politikernas fel