När staten dödar ett barn – och frias

DEBATT • John Walter är död. En pojke, mot sina föräldrars vilja, placerad på ett HVB-hem som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redan hade varnat för. Där dog han. Men idag friade hovrätten kommunen. Ingen tar ansvar.

Det är en mardröm som inte bara tillhör John Walters familj – det är ett systemfel som kan drabba vilken familj som helst. Staten tog över ansvaret – och svek

LÄS MER: Byråkrater granskas på ny sajt

När samhället med tvång placerar ett barn på institution, mot vårdnadshavarnas vilja, fråntas föräldrarna allt ansvar. Det är staten som kliver in och säger: ”Vi vet bättre.”

Men när det värsta händer – när barnet dör – är det plötsligt ingen som har gjort fel. Ingen som ställs till svars. Kommunen frias. Tjänstemän skyddar varandra. Rättssystemet lutar sig mot paragrafer om ”tillräckliga åtgärder” och ”brist på uppsåt”. Men det är inte paragrafer som förlorar sina barn. Det är föräldrar. Människor.

När varningen inte räcker

IVO slog larm. Hemmet var inte säkert. Ändå skedde placeringen. Ändå dog John Walter. Hade en förälder trotsat en sådan varning, hade man talat om vårdslöshet – kanske till och med brott.

Men en kommun kan ignorera IVO, och gå fri. Ett rättssystem som blundar.

Varför döms inte ansvariga? Varför är det alltid ”systemet” som brister – men aldrig någon människa i systemet? Är det verkligen rimligt att staten kan ta ett barn från sin familj, placera det på en farlig institution, och sedan inte hållas juridiskt ansvarig när barnet dör?

Det borde vara självklart att det offentliga har ett striktare ansvar, inte ett svagare.

Vi har länge pekat på bristerna inom socialtjänstens utredningar och HVB-placeringar. Men John Walters fall visar med fruktansvärd tydlighet vad som står på spel: barnens liv.

Detta är Sveriges största rättsskandal. Vi vill att Sverige ställer sig en enkel men brutal fråga:

Hur många barn ska behöva dö i statens vård innan någon tar ansvar?

Det här är inte ett enskilt fall. Varje år tvångsplaceras tusentals barn mot sina föräldrars vilja. Många gånger på bristfälliga grunder. Ofta på institutioner som redan fått allvarlig kritik. Det finns ett systematiskt mönster – och det slutar inte förrän vi kallar saker vid deras rätta namn.

John Walter är död. Han förtjänar inte att bli ännu en statistikpost i en journal. Han förtjänar rättvisa.

Och det gör alla barn.

Joakim Malmberg
Ansvarig utgivare, Tjänstemannakollen

LÄS MER: Byråkrater granskas på ny sajt